En köpstoppares bekännelser

Jag tyckte inte att en månad med köpstopp lät som något större problem. Men man kunde ju ge sig sjutton på att det var den månaden när allt gick sönder och affärerna kom med mängder med lockande erbjudanden. Lidl sålde t.ex. laddningsbara batterier för nästan halva priset (vilket inte var nödvändigt då jag redan har en hög men klart hade underlättat).

Men trots att månaden började med trasigt internet och krånglande telefoni har jag stått fast. Jag har blundat för lockande semlor och erbjudanden och det gick... fram till månadens sista helg... I kalendern för lördagen stod med gröna bokstäver "Miljöbloggsforum i Alingsås", "Earth day" och i rött "Dejt i Stockholm". Delar av mig tänkte att jag borde vara hemma och genomföra min Earth day som planerat (inga onödiga inköp och ingen onödig resa) medan delar av mig kunde se de sociala fördelarna med både miljöbloggsforum och alla de nya kunskaper det skulle ge mig, för att inte tala om vad en dejt skulle innebära (jag är singel sen två år tillbaka oh dejter hör då rakt inte till vardagen).

Så hur slutade det då? Dejt i Stockholm med ett sting i hjärtat över att det innebar att jag bröt mot mitt köpstopp. En resa till stockholm var allt annat än nödvändig och även om det var över ett år sedan sist var inte hårklippningen det heller. Det akuta behovet av nya underkläder i Stockholm hade också kunnat avhjälpas om jag bara packat bättre.

Så... jag misslyckades... för en dejts skull. Inget genomförande av Earth hour, ingen Earth day, inget miljöbloggsforum utan bara en dejt - som inte ens var särskilt lyckad...


Men, men - Earth day får bli om en vecka istället. Jag tror att det går att lära sig en hel del av ett dygn utan elförbrukning - oavsett när det sker. Nu blir det bot och bättring under april och back och track med saker och ting.

Säsong April

Givet den långa vintern är vi fortfarande och naggar på vinterförråden som nu börjar te sig aningens glesa. Ett perfekt tillfälle att odla groddar hemma för att komplettera grönsaksutbudet


Kålrot
Lök gul/röd (osäker tillgång på lokal lök fram till juli)
Majrova
Morot
Palsternacka
Potatis (lagrad - ev. färskpotatis som säljs är växthusodlad/importerad)
Rabarber
rotselleri
rödbeta
Vitkål (osäker tillgång)

Växthusodlat:
Gurka
Tomat

Steg 27: Köttfri måndag

Jag är inte vegetarian och för en långsiktig hållbar utveckling så som världen ser ut i dagsläget tror jag inte på att rakt av gå över till att bli vegetarian. Däremot borde man äta mer vegetariskt eftersom det kommer tidigt i näringskedjan och orsakar mindre mängder utsläpp av växthusgaser.

Köttfri måndag är ett projekt för att få folk att äta mer vegetariskt och på deras hemsida finns massor av bra information för dig som är vetgirig.

Utrensning 7

Ett par förpackningar viktreduceringspiller
2 leksaksbilar
1 leksakståg
1 trätraktor med släp
En kamera
1 par öronproppar
1 oöppnad burk med vaniljstång
1 bältesväska
3 programmeringsböcker
En hög sminkvaruprover

Utan internet och telefon

Knappt hinner jag inleda mitt köpstopp innan jag plötsligt finner mig utan fungerande telefon och internet. Mitt internetjack bråkar vilket gör att varken hemtelefon eller internet fungerar och det beräknas ta någon vecka innan problemet är åtgärdat.

Min mobil som sedan länge lever på lånad tid åkte dessutom i golvet igår och tappar plötsligt täckningen till och från.

Så nu är jag utlämnad åt folks goda vilja och lånade datorer för en månad framöver. Säkerligen nyttigt att inte fastna framför datorn eller på telefon men otroligt begränsande i vardagen. Utan telefonen blir man ytterst begränsad i vardagen också när dagis och annat kan behöva nå en.

Någon som har några bra tips på hur man smidigt lever en internet och telefonfri tillvaro?

I love eco - takåsförpackningar

Eftersom Arla inte är ensamma om sina skruvkorkar så gick det iväg ett mail till Ica angående deras takåsförpackningar på produkter i "I love Eco"-serien...

Hej!

Jag har observerat att ni använder takåsförpackning med skruvkork på det ekologiska sortimentet av yoghurt, juice och bärdryck i er "I love eco"-serie.
Nu är jag lite nyfiken på hur kommer det sig att ni valt att använda takåsförpackningen med skruvkork till dessa? Det är ju trots allt miljömässigt sämre än de takåsförpackningar/tegelstensförpackningar utan skruvkork som används för liknande varor. Produkten blir dessutom svårare att placera i kylskåp för kund, tar mer plats i butiken och mer av yoghurten går till spillo eftersom man inte får ut den ur förpackningen.

mvh

Helen

-------

Hej!

Tack för att du har hört av dig till oss med dina synpunkter! Vi har tagit dem vidare till produktutvecklarna.

Vi är medvetna om problematiken med förpackningen, men enligt konsumentundersökningar överväger fördelarna med skruvkork. Produkten upplevs som fräschare längre samtidigt som förpackningen kan läggas ned i kylskåpet och på så vis göra utrymme för andra flytande produkter som inte är återförslutningsbara.

Du är alltid välkommen att höra av dig till oss. Vi hjälper gärna till!

Med vänlig hälsning
ICA Kundkontakt

-----

Kan inte riktigt påstå att jag är nöjd med svaret...

Earth hour 27 mars (eller x 24 h)?

Nu när vi precis ramlat in i mars är det en del prat om Earth hour. Earth hour är troligen världens största klimatmanifestation och sker genom en så enkel sak som att släcka ljuset (och stänga av annan onödig elförbrukande utrustning) under en timme. Den sista lördagen i mars mellan 20.30-21.30 går arrangemanget av stapeln.

Lördag den 27 mars 2010 mellan klockan 20.30-21.30 är det alltså dags. (28 mars figurerar dock felaktigt på ett par ställen).

Självklart ämnar jag delta men samtidigt känns det lite för lite. Jag klarar mig utan problem en timme utan ljus/onödig elektricitet vilket gör att det inte direkt från en kännbar effekt.

För inte så länge sedan såg jag första avsnittet av barnprogrammet Miljöhjältarna där en familj ställdes inför utmaningen att klara sig utan elektricitet i 24h. En utmaning att bita i tänkte jag och la det sedan på hyllan över saker att göra "någon gång". Men nu är det dags att göra ett litet försök. Ett antal inspirerade själar har nämligen bestämt sig för att utöka det hela och göra Earth hour till ett dagsprojekt - Earth day. (Earth day är dock ett väl använt namn för X antal högtider, projekt, events...). Jag sprang själv på det som ett event på facebook.

Lördag 27 mars 00.00 - 28 mars 00.00 blir det till att släcka ner - 24 h utan att tända en lampa, dator eller tv. Man skulle kunna kalla det elvärldens motsvarighet till köpstopp. Ingen elförbrukning som inte är nödvändig. Kyl och frys får alltså stå på (om det behövs för att inte förstöra matvaror), värmen får vara igång (men vi pratar inga 25 grader i så fall), vattenkranar får användas (sparsamt) och spolning av toaletten tillåts av hygienskäl (även om det förstås brukar fungera utmärkt att inte spola varje gång om man som jag är ensam hemma då eller har mindre nogräknade familjemedlemmar). En del fuskar säkerligen och använder spisen men under 24 h går det alldeles utmärkt att äta kall mat så det är min plan.

Vilken version gör du?

11-månaders-utmaningen Köpstopp

Så har man tagit sig igenom en månad av sockertstopp. Stundtals jättelätt och stundtals jättesvårt. Det jobbigaste har klart varit semlorna (och inte har det blivit lättare när gäster haft med sig de i tårtform när de varit över på besök heller) men också energidryck (för sega mornar och trötta eftermiddagar när man känt sig tveksam till om man alls kommer överleva dagen).

Idag börjar mars månads utmaning: Köpstopp! Mitt första och det känns lite läskigt - som att det kommer vara just den här månaden allt går sönder och jag upptäcker behov av en himla massa saker. Och köpstopp handlar ju om att låta bli allt annat än absolut nödvändiga inköp (livsmedel, medicin och förbrukningsvaror är alltså ok så länge de är nödvändiga...). Hur jag än försöker förklara det är semla och energidryck inte nödvändiga vilket innebär att min sockerbest kommer bråka med mig ytterligare en månad...

Med liten son i hushållet blir hans lördagsgodis förstås ok (trots att det inte är nödvändigt). Jag har dessutom lovat honom sedan länge att vi ska gå på bio så ett biobesök kommer jag också tillåta oss (även om det förstås blir utan popcorn, läsk och liknande eftersom det inte är nödvändigt).

Och det går såklart fortfarande att göra oss sällskap under 11-månaders-utmaningen om du vill. Hur går det för er som redan är med?

Säsong: Mars

I vinterkylan är det förstås inte mycket grönt det är säsong för så det blir till att plocka från förrådet av lagrade grönsaker. Flera av de är också inne på sluttampen av sin hållbarhet så passa och njut medan de ännu går att få tag på.

Jordärtskocka (osäker tillgång till september när det är dags för ny skörd)
Kålrot
Lök
Majrova
Morot
Palsternacka
Persiljerot (osäker tillgång till oktober)
potatis
Rotselleri
Rättika
Rödbeta
Rödkål (osäker tillgång till juni)
Vitkål
äpplen

Egentligen ska gurka stå med i listan ovan eftersom de brukar börja synas till i grönsaksdiskarna i mars. Men givet vintervädret är gurka = växthus och inget jag känner att jag kan rekommendera.

Kan man tänka sig att sträcka sig utanför det närproducerade området:
- Tidigt skördad citron från medelhavet
- Färsk vitlök från egypten (känns igen på det höga purjolöksliknande skaftet),
- Blodapelsinerna är nu också som "blodigast"
- Mangold



Det börjar också bli dags att se över vad du vill odla eftersom en del frön ska i jorden redan under mars.

Om att använda frysen

Jag fick en fråga om förluster i näringsvärde för frysvaror och som med allting annat så upptäcker man ju nya saker om det här hela tiden. Jag tog mig dock ändå tiden att kolla lite i en bok jag har hemma (Hemfrysning av Georg Borgström - 1968). Boken är gammal men jag sprang på en del intressanta saker i den som jag tänkte att andra kanske kunde ha intresse av.

Frysvaror ska helst frysas in snabbt (-25 grader eller kallare). Sker infrysningen långsamt bildas iskristaller av vatten och det medför att vävnader söndertrasas så produkten ser mindre aptitlig ut och förlorar sin rätta konsistens.

Efter infrysning bör de inte förvaras varmare än -18 grader för då "växer" iskristallerna inne i vävnaden och produkten börjar förlora i näringsvärde. Redan vid -15 grader kan man spåra nerbrytning av färg- och smakämnen och förluster i främst C-vitamin. Värst drabbas förstås frukt och grönsaker - kött, fjäderfä och fisk är i näringsvärde jämnbördigt med färskvaran.

Fett härsknar även i frysen (även om det sker väldigt, väldigt långsamt) - det är därför feta livsmedel har en kortare livslängd i frysen än andra varor.

Frysvaror kan förstås också förlora i näringsinnehåll när de tinas. De flesta skall därför tinas i sin förpackning (så de inte förlorar vätska och blir torra) och långsamt (helst i kylskåp). Undantag är grönsaker som bör tillagas direkt från fryst och då kan läggas direkt i kokande vatten.

De flesta varor kan man tillaga direkt från fryst men bör upphetta på svag värme för att de inte ska förlora i näringsvärde och konsistens. Detta är extra viktigt vid större stycken - skivat är mindre känsligt.

Upptinade varor har en kort hållbarhet och bör tillagas omgående. De ska heller inte frysas om efter upptining utan att tillagas först. Om varor tinat ofrivilligt (t.ex. genom strömavbrott) kan de frysas om ifall de inte tinat fullständigt (och fortfarande luktar bra) - undantag är grönsaker och skaldjur som är extra känsliga för bakterier och inte bör frysas om.

Rester som ska ätas nästa dag bör inte frysas utan förvaras i kylskåp (eftersom frysen oftast drar mer energi och blir en dyrbar ersättning till skafferi och kylskåp).

Källa: Hemfrysning av kött, fisk, grönsaker, bär, bakverk och maträtter
en bok av Georg Borgström. Utgiven av Wezäta förlag, göteborg 1968
(finns ofta att få tag på för en billig peng via antikvariat och begagnat-marknaden på nätet)

Andra bloggar om mat

När jag satte mig att läsa ikapp bland blogginläggen hos de (alldeles för många) bloggar jag följer så fanns där en del mycket intressanta, bra och tänkvärda blogginlägg. Och då kände jag att det var bättre att passa på och tipsa er om några av de jag fann än att jag rabblar på om något som vanligt...

Ivan skrev: "Ekologisk lågprismat i landet Brunsås".
Det är ett tänkvärt inlägg om mat, ekologi och kvalitet med flera bra tips på enkla saker du kan göra själv. Så nu ska det göras smör här hemma - sonen som älskar att vispa saker (och ständigt tjatar om att vi ska baka) kommer bli mycket nöjd.

Johan skrev: "Varför ska eko kopiera det konventionella?"
Han tar upp ett mycket vanligt och intressant problem vi ställs inför idag när vi i mångt och mycket är tillvanda vid att saker ska smaka och se ut på ett sätt som inte stämmer med produktens naturliga form. Och hur uppfattar vi egentligen de ekologiska "kopiorna" av dessa falska produkter?

Papa Bear skrev: "Varför får korna inte behålla sina horn?"
Inlägget är förvisso gammalt (om man nu får säga gammalt om ett inlägg som är knappt två veckor gammalt?) men kul att läsa. Intressant är också uppföljningen på inlägget där Arla, Milko och demeter svarar på frågor kring "sina" kor. Trots att jag spenderade somrarna på min mosters gård på landet (där det finns gott om kor) skäms jag lite över att behöva erkänna att jag är uppvuxen med tron om att kor inte har några horn. Det var först nu jag ens tänkt på att kon på arlas logga (och för den delen sonens Mamma Mu-leksak) har horn. Man lär så länge man lever...

Omvärdering av mål

Jag hade en plan om 365 steg på ett år men nu när jag närmar mig slutet av februari och jag ligger långt efter börjar jag känna att det blir ohållbart att genomföra det så snabbt. Dels för att jag hälsomässigt haft den sämsta början på ett år någonsin med sjukdomar som avlöst varandra men också för att det tar för mycket tid att göra de så som jag vill.

Jag skulle kunna skriva:
Steg X - källsortera tidningar
Steg Y - källsortera pappersförpackningar
Steg Z - köp laddningsbara batterier.

Då skulle jag utan problem klara av att dokumentera mina steg i ett rasande tempo (långt snabbare än det går att genomföra de eftersom varje sak kräver en del efterforskningar och åtgärder). Samtidigt känner jag att det jag skriver tappar i läsvärde om jag gör så eftersom varje steg är mer komplext än så. Det känns rimligare att utveckla varje steg litegrann med lite detaljer (t.ex. om skillnaderna mellan olika sorters laddningsbara batterier) eller förklaring av något som känns svårbegripligt (som t.ex. varför böcker och kuvert ska slängas i restavfallet när de är slut trots att de är gjorda av papper). Jag lär mig mer och då blir det lättare att genomföra och upprätthålla de förändringar man genomför och samtidigt ökar ju chansen att någon annan också lär sig något nytt. Alla steg innebär ju en miljömässig förbättring av mitt liv och ett mer ekologiskt 2010.

Nu när jag är tillbaka i sysselsättning heltid igen också efter en lång period av att gå hemma så tryter också tiden. Det blir alltid värre precis när man börjar något pga omställningen så jag hoppas att det inte är så här illa med tid och ork över efter en dag. Nu är klockan nio, sonen har precis slocknat (vilket är drygt två timmar tidigare än normalt) och jag känner mig redo för sängen trots att jag tog sovmorgon genom att hoppa över frukosten och klev upp vid sex imorse. Ser verkligen fram emot helg och barnledig vecka kan jag säga. Sockermonstret i mig får jobba hårt nu....

Nu är jag förstås nyfiken på era synpunkter. Jag är ju lite av en utmanings/tävlingsmänniska och föredrar att ha konkreta mål att jobba mot eller utmaningar som sporrar mig än att bara lunka framåt som det passar och vara nöjd över de steg jag tagit. Samtidigt måste ju målen vara rimliga och det som lät så lätt innan jag satte igång börjar kännas aningens övermäktigt om jag inte vill spendera semester och barn- och jobblediga dagar framför datorn med att lära mig mer och dokumentera steg.
Är det rimligare att satsa på ett färre antal steg (som är mer utförligt beskrivna och som krävt mer efterforskningar) än att stressa på processen med att genomföra många steg? Eller borde man satsa på temaveckor och dokumentera det man springer på inom ämnet istället? Vad vill ni helst läsa?

Miljöpussel för barn

Häromdagen damp det ner tre miljöpussel ur Gro´s serie "En bättre värld" i postlådan och sällan har jag sett min son så pusselglad som nu. Med sina nästan fyra år är svårighetsgraden på pusslen egentligen alldeles för låg (för få bitar) men han fascineras av bilderna och bygger ihop historier om vad som händer och blir arg på de elakingar som gjort de hemska miljösakerna som göms under pusslets miljövänliga bitar.

På baksidan av varje pusselbit finns ett litet rim men de intresserar honom föga just nu men kanske kan de tilltala mer när han blir äldra och förstår bilderna bättre. Pusslet är iaf tillverkad av FSC-certifierad kartong och slitstarkt (kartong tenderar att massakeras fort i händerna på min son så jag blev glatt överraskad).

Är du intresserad av att införskaffa de själv finns de att köpa hos: Ekoleko

Steg 26. Bonus-, rest- och buffémat

Vi slänger en miljon ton ätbar mat per år i Sverige. En stor siffra men den blir större för det är inte bara maten som går förlorad utan också alla de resurser som använts för att odla, transportera, förvara och förpacka den. Lägg till alla de extra resurser som går åt för att ta hand om det avfall detta slöseri innebär. Det krävs ingen matematiker för att inse att det här inte är en hållbar utveckling och att det inte är bra för miljön. Särskilt inte när vi lever i ett samhälle där det finns gott om resurser för att hantera rester och få mat att hålla längre.

Jag är uppvuxen i en familj där det ansetts lyxigt att gå på buffé eller ta sig iväg på kinarestaurang och äta tre små rätter. Mamma tog alltid vara på överbliven mat och jag har trevliga minnen av hemmalagad pizza och pytt (även om jag nog inte uppskattade det lika mycket som liten). Jag har dessutom en lillebror som alltid varit fascinerad av japanska saker så begrepp som Bento borde ha funnits i mitt medvetande långt tidigare. (Bento/obento är japanska för matlåda och en traditionell bento består ofta av flera små rätter).

Trots det har jag varit dålig på att ta vara på mina egna rester. Det var först nyligen jag skapade mig mina egna buffé-lådor i frysen - en grön för tärnade/rivna grönsaker som t.ex. potatis, morötter, lök, svamp, rödbetor och en röd för motsvarande i köttväg. Bägge lådorna kan förstås kombineras till pytt eller användas till andra saker - resterna i den gröna lådan kan stekas upp och serveras som det är eller till en ny köttbit och resterna i den röda kan bli grunden till en pastasås, läggas i en soppa eller på en pizza.

De mer exotiska grönsakerna som blivit över (eller riskerar att bli dåliga) hamnar i wook-lådan, den rivna osten har sin egen låda och så en för köttfärssås. Köttfärssåsen kan bli basen för en lasagne men för egen del använder jag den ofta för att göra tacotallrik. Nacho/tortillachips överströdda med färdig köttfärssås (direkt från frysen funkar utmärkt) och riven ost läggs på en tallrik - in i micron 1.5-3 minuter - tills köttfärsen blivit varm och osten smält. Släng över lite grönsaker - på bilden har jag använt resterna av den grekiska salladen jag åt till lunch, krossade tomater som blev över från gårdagens köttfärs blev en utmärkt egen tacosås med lite kryddor och lök i. Perfekt när man är ensam hemma och snabbt går det också.

Färsk frukt och bär som börjar se hängiga ut och inte kommer ätas upp hamnar i smoothie-lådan och mixas direkt från frysen med lite yoghurt och groddar och blir en bra frukost en stressig morgon. Bananerna skivas, fryses in och mixas sedan fortfarande frysta med en liten gnutta mjölk för att binda ihop det hela och blir en underbar bananglass helt fri från onödigt socker. Större mängder rester blir förstås matlådor (hela eller halva för att kompletteras senare när det blir en ny "halv" rest). I frysen har jag också en del hemmagjord sylt (tack mamma) och under sommaren kommer det nog hamna en del frukt och bär där i temporär förvaring innan syltning och saftning.

Mjukt bröd förvarar jag ofta i frysen så jag kan ta fram så mycket som behövs eftersom jag periodvis är ensam i hemmet men när jag har färskt bröd hemma som riskerar att bli dåligt går det utmärkt att torka det och göra egna krutonger eller pulverisera och lägga i ströbrödet tillsammans med smulorna från brödkorgen och de i botten på brödförpackningarna.

Det finns jättemånga olika sätt att ta tillvara på sin mat för att hindra att den slängs eller blir förstörd. Emelie i Resele gör bröd av sina grötrester, Ekomuppen tipsar om hur man kan göra pastagratäng och jag fick en hel del tips i kommentarerna till mitt utlottningsinlägg för ett par dagar sedan. Hjälps man bara åt med idéer och inspirerar varandra kan man hitta vägar att rädda det mesta.

Vilken mat tycker du är svårast att ta hand om?

Konsumentfråga - Arlas takåsförpackningar

Fredag 2010-01-29 10:07

Hej!

Läste på er hemsida om att ni planerar att byta till takåsförpackningar/Gable Top med och utan skruvkork på era produkter. De ekologiska "mjölkprodukterna" ska tydligen undantas och säljas utan skruvkork. Inkluderar "mjölkprodukterna" även sånt som fil och yoghurt eller är det bara de olika sorterna av mjölk ni menar?

Helen

--------------

Fredag 2010-01-29 15:20

Hej!

Tack för ditt mejl.

Alla förpackningar kommer att byta till Takåsförpackningar. Skruvkorken kommer antagligen att komma även på det ekologiska sortimentet eftersom vi har fått så mycket negativa synpunkter på att det är kladdigt att hälla ur förpackningen utan skruvkork.

Troligtvis blir det ingen skruvkork på den ekologiska mjölken.

Vänliga hälsningar
Arla Forum 020-996699

------

Personligen kan jag inte se vad det var för fel på tegelstensförpackningarna. Jag har inget minne av att jag någonsin upplevt att det är kladdigt att hälla ur de och de få gånger det har blivit kladd har det varit mitt fel och inte förpackningens.

Jag kan inte heller se någon miljömässig vinst med att införa takåsförpackningarna eftersom det t.o.m. går åt mer material (inkl. plast). Förpackningarna tar också mer plats vilket innebär mer luft i transporterna (eftersom de inte kan packas lika kompakt som tegelstensförpackningarna kunde).

Med andra ord - en alldeles utmärkt förpackning byts ut mot en som:
tar mer plats
kräver mer material (och miljövidrigare sådant)
innebär mer luft i transporterna
är svårare att placera i kylskåpet
är bökigare att källsortera
innebär ett större svinn i yoghurt och fil jag inte får ur förpackningen

Och allt detta bara för att några konsumenter vill kunna återförsluta förpackningen? Var är världen på väg egentligen?

Dessutom kan jag inte låta bli att reagera på "troligtvis blir det ingen skrivkort på den ekologiska mjölken". Troligtvis...

Konsumentfråga - margarinet "Milda Eko"

Sent: Tuesday, February 09, 2010 1:25 PM
Subject: Innehållsfråga "Milda Eko"

Hej!

Jag skriver till er med anledning av er produkt ”Milda Eko”. På förpackningen står det ”vegetabiliskt fett” och ”vegetabilisk olja” men det framgår inte vilken vegetabilisk källa det är annat än att den är KRAVgodkänd.

Jag vill leva så miljövänligt som möjligt men KRAV godkänner vissa sorters palmolja eftersom den odlas ekologiskt och utan bekämpningsmedel. Dessvärre har det ju skövlats regnskog för att göra plats för en sån odling så det är en produkt som jag (och många andra miljövänner) inte kan ställa sig bakom och absolut inte vill konsumera.

Det jag skulle vilja veta är således vilken vegetabilisk olja produkten innehåller. Bilden på förpackningen antyder ju rapsolja men kombinationer av oljor är ju inte ovanligt.

Mvh

Helen
-------------------------

Sent: Thursday, February 11, 2010 16:27

Hej Helen,

Tack för ditt mail.
Milda eko innehåller raps olja och palmolja.
Dessvärre går det inte att framställa bredbart margarin på bara flytande oljor, som raps, det behövs även en del lite fastare fett,som palmolja.
Hoppas att du är hjälpt av svaret.

Vänliga hälsningar
Anulina Svensson
Konsumentkontakt
Unilever Sverige AB

Nya miljöloggor

Det är inte bara EU som byter ut sina loggor utan det gör också KRAV. Deras nya logga är färdig och de som är certifierade får börja använda loggan redan nu. Senast 1 januari 2012 ska märkningen vara utbytt på alla produkter.

Jag tipsade ju om omröstningen inför EUs byte av miljölogga (den för EUs märkning för ekologiskt jordbruk/EU-axet). Nu är det klart och det har utsetts en vinnare. Det kommer dock dröja innan vi ser den i butikerna eftersom deras logga kommer börja gälla först från juli i år.

Steg 25. Miljömärkt och ekologiskt

Det är ju lite pinsamt att det här inlägget kommer så långt ner på listan som det gör. Kanske för att det känns så självklart att man ska välja miljömärkt och ekologiskt när man kan. Samtidigt drivs jag av en vilja att veta vilka märken som är bäst och vad de faktiskt står för. Det är ju en hel djungel av märkningar idag så det är inte lätt att som konsument veta vilket märke som är bäst och vad det står för. Hade från början tänkt att läsa på och skriva ett inlägg per märkning men har insett att tiden springer ifrån mig och hänvisar er därför att läsa på själva om ni vill veta mer.

I första hand:
Bra Miljöval* Naturskyddsföreningens märkning av diverse produkter
Demeter - Demetermärket innebär att produkten innehåller minst 90% biodynamiskt och minst 95% ekologiskt odlade råvaror. (Har personligen aldrig sett denna märkning på en produkt)
EKO-Sustainable Textile Standard - textil märkning
Forest Stewardship Council - märkning av trä och skogsprodukter (inkl. papper, kartong, böcker och liknande)
Global Organic Textile Standard/GOTS - internationell märkning för kläder och textil
KRAV - Livsmedel och en del textilier. Ställer samma krav som EUs märkning Ekologiskt jordbruk och ytterligare några
Marine Stewardship Council/MSC - den främsta märkningen vad det gäller fisk
Naturens bästa - märkning för turistarrangemang som uppfyller krav som fastställts av Svenska Ekoturismföreningen, Sveriges rese- och Turistråd och Svenska naturskyddsföreningen
Soil Association - KRAV hänvisar till detta som en pålitlig märkning. Dessa varor innehåller mellan 70-100 % ekologiska ingredienser (finns ingen procentsats angiven vid märket är det 95%).
TCO Development - elektronikprodukter

I andra hand:
EUs märkning Ekologiskt jordbruk/EU-axet (KRAV är bättre)
EU-blomman (Ställer inga krav på ekologiska fibrer i råvaran när det gäller textilier)
Svanen* (Bra Miljöval är bättre)
Öko-Tex/Oeko-Tex - textil märkning. Har ett flertal olika standarder som innebär olika saker så det är svårt att som konsument orientera sig i vad det specifika märket faktiskt innebär för produkten.

Andra bra:
Fairtrade - egentligen inte ett miljömärke men de som arbetar med produkten får en rimlig ersättning och det krävs ett kontinuerligt arbete mot miljövänliga lösningar (och bonusar för de som dessutom ser till att miljömärkes-certifiera sin produkt).
Rainforest Alliance - arbetar för att bevara den biologiska mångfalden och för att skapa hållbara försörjningsmöjligheter för arbetare och odlare. Reglerna tas fram i samarbete med lokala naturskyddsorganisationer
Svenskt sigill - garanterar att råvaran har producerats på svenska gårdar som möter vissa krav på livsmedelssäkerhet, god djuromsorg, miljöhänsyn och öppna landskap.
Äka Vara - Mat utan tillsatser

Ofta missuppfattade:
Fairtrade (se beskrivningen ovan)
WWF - WWFs pandasymbol på en vara betyder bara att en del av förtjänsten går till WWF (varan kan alltså i många aspekter vara miljövidrig och ändå få bära WWFs märke)
Änglamark - inte ett miljömärke även om många tror det utan Coops varumärke (även om det dock ofta är miljömärkt med andra märkningar)

-----

* Naturskyddsföreningen var tidigare med och arbetade med miljömärkningen "Svanen" men ansåg inte att den höll måttet och startade arbetet med sin egen märkning "Bra Miljöval". Detta är också orsaken till att jag rankar "Bra Miljöval" högre än "Svanen"

Utlottning 6 - en miljöbok

Vinnare av förra veckans utlottning, teprover och en säsongsguide är Evamar. Grattis!

Jag återgår till projektet "Skicka vidare" genom en ny utlottning. För er som inte vet vad projektet går ut på så handlar det om att låta begagnade saker som man inte längre behöver "skickas vidare". Ett utmärkt sätt att spara på miljön och i det här fallet också att sprida kunskap.

Denna vecka kan du vinna en av följande tre böcker:
- Climate Change. Causes, Effects and Solitions av John T. Hardy (2003)
- Miljöhistoria idag och imorgon (Högskolan i Karlstad, Forskningsrapport 98:5, samhällsvetenskap)Rapport från en miljöhistorisk konferens vid Högskolan i Karlstad 9-10 april 1997) red. Martin Johansson (1998)
- Sustainability in Practice. A Fast guide for buisness leaders av Jan Peter Bergkvist (2009)

För att delta i utlottningen behöver du uppge vilken av de tre böckerna du skulle vilja ha om du vann. Det enklaste är att svara via en kommentar på det här inlägget men det går också bra att skicka ett mail till mig. Du har den här veckan på dig så måndag den 15 februari drar jag en vinnare.

Eftersom jag vill premiera de som följer det jag skriver kommer de som deltar och som tidigare (innan det här inlägget skrevs) kommenterat ett icke-utlottningsinlägg att få två lotter i dragningen.

Lycka till!

Farligt avfall viktigast att källsortera

Efter att ha kramat en son med feberfrossa det senaste dygnet känns det som att det kan dröja innan jag får en stund ledig att sitta här igen (iaf tills efter besöket hos läkaren i eftermiddag) och skriva resultat av utlottning samt lägga upp den nya (som denna vecka kommer bli av det tyngre slaget). Så ni kan ju lära er mer om sopsortering eller spela lite sopsorteringsspel så länge...




Läs mer här: Avfall Sverige
Testa dina kunskaper och spela här: Avfall Sverige kampanj

Sjätte utrensningen

Dags att redovisa veckans utrensning. Denna gång är det ett av köksskåpen som fått sig en genomkörare. Blomkrukor har jag i mängder som aldrig används så ett par kände jag iaf att jag kunde göra mig av med och eftersom jag är doftkänslig har behovet av en hyasintvas aldrig ens funnits. Långt in i skåpet hittade jag också en kamera som blivit liggande nu när alla bilder tas digitalt och en trasig mobiltelefon som jag lagt undan och glömt bort. Trots den stora andelen te som dricks i hushållet får en teburk följa med i utrensningen och så hittade jag en hög med varuprover från diverse tidningar som får åka med.

En genomrensning av mina fotoalbum och lösa foton ledde till att jag fick ett par album över. Fickorna är förstås för små för att passa de foton jag har liggande så det blir till att hitta andra lösningar. Dags att kika närmare på miljövänlig fotoförvaring (plastfickor kan ju knappast vara det lämpligaste men det kanske är bättre än att limma de på papper - någon som vet?)

Sockerstopp och semlor...

Jag tycker jag varit duktig på det där med socker sedan årsskiftet. Inte nog med att jag skulle göra 2010 till Eko & Ego 2010 och ta hand om mig själv och miljön utan sonen lyckades också få mig att lova att inte köpa någon Coca Cola under året. Det som förvånade var att han också kom ihåg det och påminde mig om det när vi ett flera dagar senare besökte en livsmedelsbutik och det trots att vi inte pratat om det.
Inga inköp av Coca Cola var löftet och det inkluderar förstås även restaurangbesök och liknande (något undantag åt sonen kan jag dock tänka mig att göra men då blir det bara åt honom och inte åt mig). Att bli bjuden på det kan dock vara ok - då kan jag få lov att dricka det (i rimlig mängd).

Det kan ju låta lite fånigt att lova att inte köpa just Coca Cola och inte ha samma regler för all läsk men det är Coca Colan som har varit mitt problem. Annan läsk lockar mig sällan och de fåtal gånger jag dricker det så har det fungerat som drinkbas eller varit av säsongskaraktär (julmust) och inte heller då har det varit i några mängder att prata om. När det gäller Cola har jag dock tillhört skaran som krävt att få veta vilken sort de menat när det bara stått "Cola" i menyn och aktivt vägrat andra sorter (har valet stått mellan två restauranger har jag flera gånger valt enbart på dryckesbasis). Jag har också utan tvekan kunnat urskilja mitt brunsvarta guld i ett flertal blindtester (och även kunnat skilja svensk och importerad åt). Cola-junkie helt klart!

Det där Coca Cola-löftet gör att jag idag druckit ungefär 50 liter mindre Coca Cola i år än under motsvarande period förra året. En liter Coca Cola totalt i år är jag skyldig till just nu vilket är avsevärt mycket mindre än de 1,5 liter om dagen jag brukade konsumera men ändå låter mycket i min värld. Det har förstås krävts stora mängder te för att kompensera avsaknaden av koffein och sockersuget var förstås inte att leka med i början av året. Kakor, glass och smågodis kompenserade i stor grad sockerkickarna till en början men så fort sjukperioden kickade in i mitten av januari försvann det och min kropp längtade istället efter klyftpotatis i ugn och kesoplättar.

Det innebär att sockerstoppet har känts plättlätt och med en släng av annan sjuka tidigare i veckan har sockersuget varit obefintligt fram till idag. Jag fick nämligen ett mail ifrån ett bageri som beklagade att de tyvärr inte kommer att marknadsföra några ekologiska semlor till fettisdagen i år men att de ska se över möjligheterna till nästa år.

Sedan början av januari har jag genomsökt halva stan efter konditori/bageri/butik som kan erbjuda ekologiska semlor till fettisdagen och bollade t.o.m. tanken vidare till Anna Levin på lokala tidningen Nerikes Allehanda i hopp om att via pressen "tvinga" fram alternativet hos iaf någon av ställena. Först nu insåg jag att jag målat in mig själv i ett hörn med ett sockerstopp. Även om vi skulle hitta ett ställe som faktiskt erbjuder ekologiska semlor på fettisdagen så får jag gå utan. :-(

Traditionen säger dessutom att det är lätt att hitta semlor långt innan fettisdagen men hopplöst att hitta de efter... Och jag vet att jag kan baka en semla själv i mars men det blir aldrig samma sak som en köpesemla och det blir på tok för sent i kalendern för att det ska kännas rätt.

Det har varit en tung dag idag...

Utrensning 5

Jag insåg att jag ligger efter i redovisandet av mina utrensningar (som med allting annat) och som vanligt är det tiden som tryter för nu är sonen tillbaka hemma igen och efter två veckor borta från mamma så vill han förstås inget hellre än att göra allt med sin mamma.

När jag var 15 år gammal åkte jag på språkresa till England och kom hem med två små prydnadsdrakar. Det la grunden till ett flera år långt samlande av drakar i alla dess former - ett samlande som indirekt fortsatte även långt efter det att jag själv slutat samla eftersom alla bestämt sig för att "en drake går alltid hem". Dessa drakar har spenderat stor tid på sistone nerpackade i en kartong - i mitt hem finns inte och kommer inte finnas plats för något som passar bäst i ett upplyst prydnadsskåp. De drakar som det finns angenäma minnen kopplade till eller användningsområde för är ett litet fåtal vilket gjorde att det utan problem gick att rensa bort tio stycken och ställa ner i en låda. Nu återstår bara att avgöra vad jag ska göra med de - de är ihopsamlade från halva världen så det tar emot att dumpa de till närmaste välgörenhetsföretag och pengavärdet är för litet för att de ska stifta bekantskap med nya ägare via tradera eller liknande. Någon som har en lösning på lager?

Steg 24. Råvaror och koncentrat

Som jag sagt tidigare hänger allting ihop i en enda lång kedja och det miljövänligaste är oftast att konsumera så nära kedjans början som möjligt. Det är ju lätt att tänka att man bara syftar till närproducerat när man säger så men det handlar också om att konsumera varor som inte har drygats ut och processats så mycket på sin väg till dig.

Råvaror
Eftersom jag kikade på en köttbullsförpackning i min frys idag (de är iaf ekologiska...) tänkte jag ta sådana som exempel.
För att butiken ska kunna erbjuda dig färdiga köttbullar så måste det först odlas växter som sen kan bli till sidoingredienser, mjöl och foder till några grisar och kor. Dessa djur ska sen slaktas och köttet ska malas till färs och sen ska olika sorters färs, lök, potatismjöl (och vad de nu mer vill stoppa i just den sorten) mixas ihop till färdiga köttbullar. Självklart är det drösvis av förpackningar och transporter mellan olika ställen i den här kedjan och eftersom köttbullarna i butik är så där perfekt lika stora så är det förstås energikrävande maskiner som får sköta stora delar av processen.

Om vi istället väljer att köpa råvaror (som är längre ner i den här produktkedjan) sparar vi in ett flertal transporter och förpackningar och en hel del onödig energiförbrukning. Vi får också en ökad valfrihet när vi väl är i köket (färsen är lättare att göra olika saker av än de färdiga köttbullarna)och får bättre kontroll över vad som finns i maten* vi äter och i vilka mängder.

Genom att följa det här resonemanget blir det ju lätt att förstå varför man ska äta mat som ligger långt ner i näringskedjan. Det har helt enkelt inte krävts lika mycket för att den ska bli ätklar.

Det här betyder för den delen inte att alla behöver gå och bli vegetarianer. Men en större andel grönsaker än kött är bättre för miljön. För den biologiska mångfaldens skull bör vi dock inte överge djur som födokälla helt i det här läget eftersom det då inte skulle finnas ett ekonomiskt intresse av att föda upp djur vilket på sikt kan leda till att fler arter dör ut.

Koncentrat
"Tillverkad från koncentrat" stod det på en apelsinjuiceförpackning jag tittade på i affären i förra veckan. Man har alltså pressat apelsinerna till ett koncentrat som sen skickats till annan plats där man drygat ut det med vatten och förpackat om det innan det skickades till butiken. Ett givet fall där man genom att helt enkelt köpa koncentrerad apelsinjuice istället gör ett bättre val för miljön. Men det är också ett tydligt exempel på hur varor drygas ut till att i slutändan innehålla mestadels vatten.

För många är det inget konstigt med att undvika den frysta kycklingfiléen som marinerats med vatten för att bli mindre torr (och väga mer så förtjänsten för de som säljer den blir större). Inte heller högkoncentrerad saft eller juice är särskilt ovanligt. Men har du tittat på dina rengörings- och skönhetsprodukter? Schampo, diskmedel och flytande tvålar är utmärkta exempel på produkter som ofta innehåller en stor andel vatten. Undersök gärna vilka alternativ du ställs inför - kanske hittar du en sort där vattnet hamnar längre ner på innehållsförteckningen?Kanske kan du själv dryga ut ditt flytande diskmedel med lite vatten för att få det att räcka längre? Det är inte alls ovanligt att "märkesvaror" fungerar bättre än lågprisvarianterna enbart för att de är högkoncentrerade och du bara behöver "ett par droppar".

---

* I Scans produkt "Mammas Ekologiska Köttbullar" finns utöver nöt- och griskött även potatis, potatismjöl, lök, salt, socker, druvsocker, kryddor, rostad lök och så är de stekta i en odefinierad vegetabilisk olja. Allt utom saltet är ekologiska råvaror men det är ju ingen skillnad mot vad jag kan åstadkomma i mitt eget kök. Däremot är det sällan jag stoppar socker, druvsocker och potatis i mina egna köttbullar.... (och det här är ändå en ekologisk variant som innehåller en mindre mängd konstigheter än vad många oekologiska gör)

Lasse Åberg Collection

Den här bloggen är ju dedikerad åt miljövänliga saker och även om jag vet att begagnade saker är det man först ska titta efter så känner jag mig plötsligt köpnödig och detta efter något som jag verkligen inte behöver (absolut tidigast möjliga behov ligger åtminstone 9 månader bort i tiden om det alls skulle uppstå).

Jag är uppvuxen i en liten ort som heter Bålsta och som de allra flesta enbart känner till pga att tåg passerar där och att pendeltåget numera går dit ut. Något som inte lika många känner till är att Lasse Åberg bor där och även har öppnat sitt museum där. Han är kanske mest känd som figuren Stig-Helmer i sällskapsresan-filmerna men har också gjort sig känd för en enorm stolsamling, sitt samlande av musse pigg-relaterade föremål och sin glas- och porslinsserie med samma tema.

På Formex-mässan i älvsjö presenterades dock de första plaggen ur Lasse Åberg Collection - en babykollektion i ekologisk bomull. Till en början kommer kollektionen bestå av två olika motiv:
• Bamboo marmalade – Ett motiv där Lasse lekt lite med jättepandan och dess matvanor.
• Flygande hund – Inte bara en hundpilot utan också en ordlek med namnet på en fruktätande fladdermus.
Men det är meningen att kollektionen med tiden ska utökas till att inkludera mjukisdjur, tavlor, babyfiltar m.m.

Designen är en blinkning åt 1950-tal med en touch av sportighet, äldre tiders safarikläder och flygar-ess. Kläderna är designade av systrarna Kax efter en idé från Liberix och illustrationer av Lasse Åberg.

Plaggen beräknas nå butik under mars-april.

Steg 23. Närproducerat

Allting du handlar medför en miljöpåverkan via den långa kedja som inkluderar odling/uppfödning/tillverkning, transporter, förvaring m.m. Hur den här kedjan ser ut för varje enskild produkt varierar förstås men transporterna står för en stor del av den miljöpåverkan en produkt för med sig - i flera fall är det också den största.

Ju kortare hållbarhet en vara har desto fortare behöver den förstås komma till butiken. Har den producerats nära blir transporten kort och den vara som når dig kommer att hålla under en längre tid än den som tagit lång tid på sig att transporteras. Det här är skälet till att mycket frukt som har kort hållbarhet (t.ex. bananer och annan exotisk frukt) ofta fraktas med flyg - flyg som inte bara ger stora utsläpp av koldioxid utan också släpper ut den uppe i luften där den är 2-5 ggr värre än samma utsläpp på marknivå.

Det här är förstås en djungel för oss konsumenter eftersom produkterna i Sverige idag inte är märkta med hur de transporterats eller vilka utsläpp det fört med sig. Båttransporter kan ju vara lika illa som flygplan (särskilt om man ser på aspekten att båtar kan släppa ut annat än bara koldioxid som påverkar våra sjöar och hav), långa lastbilstransporter kan vara värre än flyg som kan ta en kortare väg osv. Man arbetar med att få fram en klimatmärkning men den är än så länge inte i bruk.

Överlag är det iaf så att varor som har producerats nära innebär kortare och miljövänligare transportet och de kommer att hålla sig färska längre. Dessutom kommer inte en lika stor andel av priset du betalar för produkten vara transportrelaterat.

De flesta jag känner tycker att de är ganska duktiga på att äta närproducerad mat. Vi har precis haft en större marknad här i Örebro och ett par av mina vänner annonserade glatt att de minsann varit miljövänliga och handlat närproducerat. Jag kunde inte låta bli att fråga vad och det var marmelad, grillsås, saft och honung som de hade handlat.

Nu vill jag på inga sätt säga att det var dåliga val för närproducerat är ett bra val men det ska ju helst handla om sånt man äter mycket av. För småtillbehören blir trots allt en droppe i havet när du jämför med vilka kvantiterer du äter av t.ex. grönsaker, kött, fisk, mejerivaror och spannmål. Ta gärna en funderare över hur det "lokala" utbudet ser ut nästa gång du besöker en marknad. Varför tror du det är så? Vill du utmana dig själv så prova att bara äta Sverige-producerat en vecka - det kan vara svårare än du tror.

Enkelt sagt - Det du äter mycket av ska vara närproducerat - det du äter mindre av kan ha rest lite längre.

Källa:
Boken Klimatsmart : din guide till en miljövänligare vardag av Bodil Sjöström, Per Johnsson, Mikael Persson

Notis
I England finns redan märkning av "carbon footprints"/koldioxidutsläpp på kedjan Tescos egna varor.

Mjukstart

Veckan började bra och jag kände mig peppad. Frisk igen och med massor av planer för veckans inlägg. Mitt planerade sockerstopp under februari skulle iofs bli en hård nöt att knäcka men eftersom jag skulle få möjlighet att träffa Mamma Mimmi som inspirerat till det hela i samband med en teprovning på onsdag som jag vunnit biljetter till så var jag laddad och tänkte att nu kan inget stoppa mig...
Inget kom förstås på besök och den här gången i form av viruset Calici (mer känt som vinterkräksjukan). Från ingenstans hoppade det på mig sent igårkväll och nu känner jag mig nästan mänsklig igen.

Sockerstoppet har förstås gått helt problemfritt än så länge eftersom jag inte känner någon som helst längtan efter mat. Däremot längtar jag förstås efter att kunna gå tillbaka till min överkonsumtion av te (de säger att fyra-fem kannor om dagen är för mycket i normala fall och uttorkad som jag känner mig just nu är det definitivt inte att rekommendera). Något seminarium blir det förstås inte heller utan det blir till att ta det lugnt ett par dagar och hoppas på att man är frisk nog när sonen kommer hem fredag så han slipper drabbas. Han har precis tagit sig igenom halsfluss han också så jag misstänker att hans immunförsvar är lika kört i botten som mitt eget just nu.

Någon som har tips på några immunförsvarsstärkande huskurer?

Steg 22. Köp efter säsong

Nu blir det lite fel ordning på inläggen - att sluta slänga mat och ta vara på saker och ting borde ju komma först eftersom det är ett av de största miljöproblemen när det gäller mat. Men eftersom jag vill få in fler förslag på hur man kan ta tillvara sina rester (via min utlottning) så tänkte jag ta det inlägget i slutet av veckan.

Det är vinter utanför mitt fönster så det är inte svårt att förstå att det inte är högsäsong för några frukter och grönsaker här just nu. Det enda som borde finns att tillgå är sånt som kan förvaras länge utan att bli förstört. Men den som besöker en livsmedelsaffär vet att det inte ser ut så. Frukt och gröntavdelningen ser ut som den alltid gör - trots att det är februari kan jag köpa jordgubbar, bananer, tomater och grönsallader som om det vore mitt i sommaren. Priserna på det mesta av det är förstås högre men utbudet är detsamma. Mindre variationer finns förstås och har du tur har din butik tagit in någon ovanlig rotsak som de kanske inte brukar ha hemma så ofta...

Så vad vinner man på att köpa efter säsong?
- Varorna du handlar behöver inte transporteras lika långt (flera av varorna det är säsong för är lokala eller skeppas kortare sträckor).
- Varorna är överlag billigare (det kostar att slänga saker - både för oss och för företagen och det går sällan att bestämma när frukt och grönsaker ska mogna och inte).
- Livsmedel är godast och av högst kvalitet när det är säsong för de (jämför t.ex. svenska jordgubbar i juni med frysta eller importerade i december - det är helt olika saker).
- Du får en möjlighet att längta efter de. Egentligen inget konstigt eftersom vi redan har livsmedel som funkar så - julskinka äter man i december, färska jordgubbar i juni och juli och butikerna säljer semlor nu och inte i september av en orsak. Flera av de här sakerna går att koppla till säsong eller gamla levnadsmönster (flera av er minns säkerligen kräftpremiären som kopplades ihop med kräftfisket även om man numera får sälja kräfter året om är utbudet större och bättre i samband med säsongen för det).

Under februari är det säsong för:
Brysselkål
Jordärtskocka
Kålrot
Lök, gul/röd
Majrova
Morot
Palsternacka
Persiljerot
Potatis
Rotselleri
Rättika
Rödbetor
Vitkål
Äpplen

Säsonger gäller för övrigt inte bara mat. Såvida man inte besöker en specialbutik är det långt mycket dyrare, mer energikrävande och besvärligt att få tag på en pulka mitt i sommaren eller en cykel och vattenleksaker mitt i vintern. Dessutom varierar ju säsonger med var man befinner sig i världen...

Utlottning 5 - Säsongsguide och teprover

Vinnare av förra veckans utlottning, en grön bok är Miamaria Wannmyr. Maila en adress till helen@heavenlyhel.se så jag vet var den ska skickas. Grattis!

Eftersom jag bestämt att ha tema mat i bloggen den här veckan så vill jag att utlottningen ska följa temat. Det innebär att jag frångår "projekt skicka vidare" den här veckan och lottar ut något nytt istället.

Veckans utlottning är ett paket innehållandes en säsongsguide från EkoMatCentrum och teprover på ekologiskt te ifrån tedags.nu. Det är ett rött (Honeybush natur), ett svart (Ceylon OP) och ett grönt (Sencha) te.

För att delta i utlottningen ska du via en kommentar på det här inlägget eller ett mail till mig tala om hur du utnyttjar överbliven mat.

Eftersom jag vill premiera de som följer det jag skriver kommer de som deltar och som tidigare (innan det här inlägget skrevs) kommenterat ett icke-utlottningsinlägg att få två lotter i dragningen.

Lycka till!

Förändringar

När man ägnar större delen av sin lediga tid åt att läsa om miljöfrågor för att lära sig hur man på bästa sätt ska värna om miljön slängs man mellan hopp och förtvivlan. Jag känner hela tiden att jag vill göra mer eller iaf att jag borde. Trots att det kanske inte låter så av mina "viktigpetter"-inlägg så är jag ju bara en glad amatör som jagar information om hur man blir miljövänligare. Det finns säkerligen ännu bättre sätt och känner du till något får du gärna dela med dig. Jag vill redan nu vara expert på det här och VETA vad man ska göra istället för att jaga sätt hela tiden.

Nu har jag ju hållit på en månad så jag kände att en utvärdering var på sin plats för att se om det faktiskt gör någon skillnad. Jag gjorde testen på klimatkontot.se för att se om det blivit någon skillnad och som du ser av bilden har mina första steg redan visat resultat. 4,1 har sjunkit till 3,3 men jag misstänker att det finns någon bugg i det hela eftersom jag lyckats med -0,2 i kategorin övrigt och även om jag är en flitig återvinnare känns det inte rimligt att man kan återvinna mer än jag konsumerar...


Men som sagt - jag nöjer mig inte här och känner att jag behöver något mer som utmanar mig och pressar mig att gå några steg till och fokusera på de förändringar jag vill göra. Därför var jag inte sen att hänga på Mamma Mimmis 11-månaders-utmaning när jag sprang på den i hennes blogg. Alla utmaningar är ju inte direkt relaterade till miljön men det kan vara skönt med lättare perioder eftersom jag samtidigt har mina egna steg att promenera vid sidan av.

Planen:
februari – sockerstopp
mars – köpstopp
april – matbudget 400 kr/vecka
maj – skippa svordomar
juni – tv-fritt
juli – 100% ekologiskt eller närodlat
augusti – 100% tillsatsfritt i maten
september – bilfritt
oktober – ha uppnått 25% klimatbantning
november – 100% vegetarisk kost
december – inte tala illa om någon eller något

En del privata justeringar av utmaningen måste det förstås bli. TV-fritt blir filmfritt (jag ser ju både filmer och tv-serier på datorn via t.ex. svtplay och voddler), bilfritt måste bli bussfritt eftersom jag inte åker bil osv. Kanske t.o.m. göra något mer - utmana er i en tävling om vem som ätit minst E-nummer under en vecka redan innan augusti? Hålla sopsorteringsfrågesport? Eller har du något annat bra förslag?

Vilka förändringar gör du själv för att leva miljövänligare?

21. Tvättmedel

Som ni märkte var det något som till stora delar saknades när jag skrev steg 20 om att tvätta och torka - nämligen de där kemiska sakerna man brukar stoppa i vattnet som ska få tvätten ren, mjuk och få den att dofta som blomstrande sommarängar.... För de flesta av oss är dessa medel kända som tvättmedel och sköljmedel men idag finns det fler alternativ att välja på i de fall vi behöver några alls. Tester visar att vatten kan fungera alldeles utmärkt så någon gång ibland när tvätten inte är allt för illa smutsad kanske man borde testa just det...

Tvättmedel
I livsmedelsbutikerna finns ofta långa rader av tvättmedel - fasta eller flytande, med eller utan parfym, allergitestade eller inte och med eller utan miljömärkning (även om tvättmedel utan miljömärkning börjar bli något av en bristvara i de svenska butikerna). Gemensamt för de allra flesta av de är att de är framställda på konstgjord väg och inte alls består av en blandning av blomblad som fått koka ihop utan snarare av ämnen framställda i ett labb. Producenterna är dessutom väl medvetna om att de här tvättmedlen lämnar rester i kläderna. Grumme (som ändå anses vara en förebild för många när det gäller miljövänliga medel) går t.o.m. så långt att de i beskrivningen av tvättsåpa på sin egen hemsida skriver:

"Tvättar lika rent som vårt pulvertvättmedel, men lämnar mindre rester kvar i plaggen."

Mindre?!!!!?? Det ska väl ändå inte vara några rester kvar alls? Kanske lever jag i en underlig verklighet men jag har iaf fått för mig att man sköljer kläderna i samband med tvätten för att bli av med rengöringsmedlen - för att man vet att de inte är så himla bra för en och vill slippa ha de mot huden och inte behöva bekymra sig när ens småbarn får ett infall av "äta på tröjan" vid middagsbordet.
Så även om miljömärkta vanliga tvättmedel kanske är en bra sak för miljön så kände jag ett behov av att leta vidare.

Tvättbollar
Det finns ett antal olika versioner av tvättbollar ute på marknaden. Gemensamt är att de räcker till ett begränsat antal tvättar och utsöndrar något slags ämne som tillsammans med vattnet ska göra tvätten ren. Jag letade runt efter mer information eftersom tvättbollar verkar finnas i ett antal olika versioner. Under detta letande hittade jag ett intressant blogginlägg där en man spekulerade kring hur dessa bollar skulle fungera och varför. Det är väl värt en stunds läsning och visar rätt tydligt det vi alla själva kan komma på efter en stunds funderande - att tvättbollar egentligen bara är ett annat sätt att dosera tvättmedel - tvättmedel som vi i ännu mindre grad kan "skölja bort" eftersom bollarna ligger i tvättmaskinen under hela programmet.

Tvättnötter
Det medel som framförallt marknadsförs som det miljövänligaste sättet att tvätta just nu är tvättnötter/såpanötter. Det är en växtdel från ett träd som framförallt växer i indien och är egentligen ingen nöt vilket gör att nötallergiker också kan använda de. Eftersom den växer på träd är det ett förnyelsebart alternativ som dessutom bidrar till jordens syresättning och miljömärkt med EU-blomman blir den onekligen ett tilltalande alternativ. Att du dessutom kan kompostera nötterna när du är klar med de gör det hela ännu bättre.
Eftersom de säljs torkade (och urkärnade) så blir det lätta nötter som kan fraktas hit med båt vilket gör miljöaspekten aningens bättre även om man kan ifrågasätta transporter över halva världen.
Nackdelar då? Tvättnötterna har inget inbyggt blekmedel så om du ska tvätta vit-tvätt kan du behöva tillsätta det (till detta kan du använda bakpulver - 1 tsk per maskin).

Sagt och gjort - här skulle det testas tvättnötter. Jag följde instruktionerna och stoppade med 5 nötter i en tygpåse i maskinen. Smutsen var mycket riktigt borta när maskinen var klar - däremot fick jag problem med ränder på mina kläder - rester av tvättnötterna för precis som med tvättbollarna så ligger tvättnötterna i maskinen under hela tvätten - dvs även under sköljningen. Det innebär också att det blir rester kvar i plaggen efter tvätten.
Aningens missnöjd över detta letar jag vidare på nätet och finner att man kan koka sitt eget tvätt/rengöringsmedel av nötterna. På så sätt slipper man problemet med att nötterna ligger i maskinen och lämnar spår under sköljningen och kan också använda nötterna till fler saker - rengöringsmedel, diskmedel, biltvättmedel och schampo säger beskrivningarna även om jag själv känner mig tveksam till just schampo... Som tvätt och rengöringsmedel fungerade det dock utmärkt.

Tvätt/Rengöringsmedel av tvättnötter
50 g tvättnötter
5 dl vatten

Koka upp vattnet i en vattenkokare. Häll över tvättnötterna och låt dra i 10 minuter. Sila vätskan - nötterna ska torka för ev. användning igen (till de slutat vara glansiga i skalet) och vätskan bör hällas i kärl med lock för sval förvaring (rekommendationen verkar vara kylskåp - antagligen för längre hållbarhet).
Dosera 3 msk per maskin tvätt/disk.

Sköljmedel
En stor andel av det du lägger i sköljmedelsfacket när du tvättar kommer att finnas kvar i plagget efter tvätten. Således bör det ligga så lite som möjligt här - allra bäst är om du inte använder något. Känner du ett behov av att din tvätt ska dofta gott kan någon enstaka droppe doftolja fungera men allt som placeras i detta fack bör ju rimligtvis vara miljömärkt - är det inte bra för naturen så är det inte bra för dig....

Vad använder du när du tvättar?

Inspirerande dag

Efter att min förkylning som övergick i halsfluss fick mig att tappa stinget så har det varit svårt att komma igång igen. Men idag fick jag en inspirerande spark i baken igen så bli inte förvånad om det ploppar upp ett par steg om dagen de kommande dagarna.

Imorse beslöt jag mig för att under dagen besöka Energicentrum - en utställning straxt utanför Örebro där energi- och miljöföretag visar sina produkter och lösningar. De har precis bytt lokaler och idag hade de inflyttningsfest med ett par inbjudna föreläsare. Förvisso innebar detta besök en till synes onödig bussresa men jag ansåg att viss fortbildning för miljönytta nog måste anses som en ok resa och eftersom cykeln står fastfrusen utanför porten blev buss det uppenbara valet.

Först ut var Anna Levin, en köpstoppare som berättade om sitt beslut - vad som är svårt, vilka mervärden det fört med sig och saker man bör fundera över innan man börjar. Hon hade också delar av familjen med sig vilket gav ett utmärkt tillfälle att fråga även hennes barn och partner vilka intryck de fått och hur de upplevt förändringarna. Mycket givande föreläsning och en otroligt trevlig pratstund efteråt.

Näst på tur var Johanna Björklund (en av författarna till Mat & Klimat) och Ingela Wernheden Boberg (måltidspedagog) som höll en föreläsning med temat "Klimatsmart mat - finns det?". Väldigt mycket som togs upp är sånt jag redan lärt mig (blogginlägg kommer - nästa vecka har jag tänkt ska ha temat mat och handla om saker att tänka på när du väljer klimatsmart mat) men jag fick ett nytt tankemönster med mig hem som jag genast tänker sätta igång att använda.

"Utgå ifrån vilka vegetabilier du har hemma och välj sedan vad som ska ätas till!"

Att tänka som ovan är ju faktiskt ett utmärkt sätt att få in mer grönsaker och ett mer miljövänligt tänkande kring maten. Dessutom är det på något sätt mer rimligt eftersom det gröna är det vi ska äta mest av. De flesta av oss anser t.ex. att det är skilnad på "äppelpaj med sås" och "sås med äppelpaj" - så varför säger vi att vi äter "kött med grönsaker", "kyckling och potatis" osv.???

Det sista jag fick mig till livs innan jag valde att lämna lokalerna var information om projektet klimatpiloterna i Askersund och Laxå. I ett samarbete mellan bl.a. kommun och naturskyddsföreningen har ett antal hushåll bjudits in för att agera klimatpiloter. Tänken är att via coachning, föreläsningar och utmaningar inspirera och stimulera dessa att göra förändringar som minskar deras klimatpåverkan. Detta ska på olika sätt förmedlas till andra kommuninvånare för att inspirera och få de att reflektera över hur de påverkar klimatet och vilka förändringar de lätt skulle kunna göra.
Man har också som mål att via projektet identifiera de förändringar som måste göras av kommunen eller på nationell nivå för att underlätta för folk att göra de här förändringarna. Man kan ju hoppas att fler kommuner väljer att följa deras exempel.

Fick lite informationsmaterial med mig hem och så kunde jag inte låta bli att köpa med mig en bok. Så nu blir det soffan, te och läsning. Hur har din dag varit?

20. Tvätta och torka

I mitt badrum har jag en stor låda full med tvätt. Med en fyraåring i hushållet växer tvätthögen fort och man står med ett antal stora ikea-kassar fyllda när det väl är dags att ta sig ner till tvättstugan.

När ska jag tvätta?
Tvätta bara kläderna när de faktiskt behöver tvättas. En liten fläck på ena ärmen kanske kan sköljas bort istället för att behöva tvätta hela plagget. Luktar tröjan lite unket så prova med att hänga ut den för vädring.

Hur ska jag tvätta?
- Fyll maskinen. Det här låter ju inte så svårt men dagens tvättmaskiner klarar ofta mer än de 3-3,5 kg som de gjorde förr. En modern maskin kan klara upp till 8 kg tvätt. I instruktionsmanualen till maskinen står ofta angivet vilken vikt som gäller. Väg tvätten ibland för att se hur mycket du faktiskt fyller i din maskin för en tvättmaskin som bara är fylld till hälften drar ändå nästan lika mycket energi som en fylld maskin.
- Undvik förtvätt om tvätten inte är väldigt smutsig
- Tvätta i låga temperaturer - då drar maskinen mindre ström
- Vänd byxor, färgstarka plagg och plagg med applikationer, knappar och tryck ut-och-in. Det sliter mindre på maskinen (som kan ta skada av knappar och annat), gör att dekoren på plagget håller bättre och är skonsammare för färgerna.
- Dosera tvättmedlet rätt. För mycket tvättmedel kan göra tvätten onödigt styv och är mindre bra för miljön. 80% av alla kommuner har mjukt vatten men kolla på din kommuns hemsida hur ni har det så du kan dosera rätt.
- Undvik sköljmedel/mjukmedel. De innehåller mjukgörare (ftalater) som enligt studier sätter ner immunförsvaret vid regelbunden användning. Reningsverken kan inte heller hantera dessa ämnen vilket innebär att de kommer ut i naturen efteråt. Många allergiker reagerar också av sköljmedel eftersom det lätt blir rester kvar i kläderna. Vill du att tvätten ska dofta gott droppa istället ner någon droppe doftolja i sköljmedelsfacket. Enstaka plagg (el ex. tvättlappar åt småbarn) återfår sin mjukhet om du stryker de.
- Sätt snurr på tvätten - Centrifugera tvätten ordentligt, om möjligt på minst 1200 varv. Då torkar den fortare oavsett om du väljer tvättlina eller torktumlare.
- Finns det energisparar, vattensparar eller miljöprogram på maskinen använd det.
- Välj gärna program utan sköljning, separat sköljning eller sköljning i kallt vatten om du kan. Tester visar att moderna maskiner är dåliga på att skölja tvätten vilket gör att många inte klarar att skölja mer än hälften av den tvättmängd som den klarar att tvätta.

Torka?
Häng tvätten! Skaka plaggen och häng upp dem på tork - ute under vår, sommar och höst - inomhus året om. Du minskar behovet av strykning och mangling och du sparar el på samma gång.

Hängd tvätt 0 kWh/år, torktumlare 1000 kWh/år, torkskåp 2000 kWh/år.

Som ni ser sparar man en del kWh/år på att hänga sin tvätt och man gör dessutom att kläderna håller längre. Tvätten orsakar nämligen 20-25 procent av slitaget på ett plagg och torktumling 5-20 procent. Alla som sett luddfiltret på en torktumlare eller ett torkskåp inser snart att damm inte tar färg av tyget det suttit i och att resterna man hittar i filtret alltså även består av lösa fibrer som lossnat från tyget.

Fördelarna med att torktumla är alltså att det blir torrt bums och att torktumlade textilier dammar mindre. En del hävdar också att kläderna blir mindre skrynkliga (något ett strykjärn lika gärna kan fixa vid behov). Finns det något mer? Nej!

Krympning
Man brukar säga att tyger krymper när man tvättar det. En del tyger t.ex. lin är så kända för att ha en hög krympgrad vid första tvätten att den till och med anges av försäljare. Men det är inte bara första tvätten av ett tyg som gör att kläder krymper en aning. Olika textilier krymper förstås olika mycket beror på deras kvalitet men också på hur de torkas. Det som tar 5-10 hängtorkningar på sig att krympa behöver bara en eller två torkningar i torktumlaren för samma krympning.

Kemtvätt
Det är miljövänligast att tvätta hemma. Men om du behöver anlita kemtvätt välj en kemtvätt som kan erbjuda koldioxidtvätt eller någon annan miljövänlig tvättform.

Köpa nytt?
- Titta på energimärkningen
- Köp inte större maskin än du behöver
- Välj maskin med minst 1400 varvs centrifugering.

Källor:
Energimyndigheten
Fred Butler
Vad innehåller avlopp från hushåll? Publikation av Naturvårdsverket

Webverktyg för att analysera mat ur miljösynpunkt

Egentligen satt jag och letade råd kring tvättnötter. Jag prövade nämligen det när jag var iväg till tvättstugan idag och funderade över om den extra omgången sköljning (pga rester från nötterna på kläderna) gör att det blir ett bättre eller sämre val ur miljösynpunkt egentligen. Det tillsammans med troligen längre transporter skulle ju kunna äta upp nyttan gentemot ett vanligt miljömärkt tvättmedel. Någon som vet?

Iaf - när jag satt här och letade runt så sprang jag på ett webverktyg där man kan analysera egna recept ur "näringsvärdes- och miljösynpunkt". Sajten heter Miljömat och jag fastnade för att titta närmare på en del livsmedel.

Tipsen och råden man får är förklarande och hade jag inte nyligen läst ett flertal dokument, hemsidor och böcker där man poängterar kossornas utsläpp av metan, skövling av regnskogar för att få fram kraftfoder till betesdjur, risodlingarnas utsläpp av växthusgaser och nyttan med att äta miljömärkt mat utan tillsatser hade jag säkerligen lärt mig mer. En del av uppgifterna är dessutom generella för produktkategorin men det än ändå tänkvärt. (Ex. Parmesan som det går åt 16 liter mjölk till för att göra 1 kg ost - till skillnad från andra hårdostar där det istället är 10 till 1 som gäller.) Ett enkelt sätt att få perspektiv på maten man äter. Prova du också!

Lite mer utrensning

Givet att jag legat sjuk så har det inte blivit så mycket uppdaterat här så nu när jag känner mig lite piggare börjar det bli dags att komma ikapp.

Bland det utrensade sakerna finns:
1 sminkhuvud
3 engångsgrillar
1 handväska
2 mjukisdjur
1 dinosauriekrok
1 lurvig barnhalsduk
1 bältesväska
1 "mina vänner"-bok med fairytema
några porslinsdrakar och 1 "tekanna"


Men jag nöjde mig inte där utan fortsatte en stund till:
En hög med videofilmer
En näve pocketböcker
2 sagan om ringentavlor
1 metalltrådstiara
1 humortavla med lagen i hemmet
Några prydnadsdrakar till
1 fotoram

Hur går utrensningen hemma hos er?

Utlottning 4 - En grön bok

Vinnare av förra veckans utlottning, ett exemplar av boken "Klimatsmart" är Anna. Jag lärde mig själv mycket av boken och hoppas att den kan inspirera till fler miljövänliga val. Grattis!

Projektet "Skicka vidare" fortsätter med en ny utlottning och eftersom jag inte känner för en tung utlottning dem här veckan(har böcker om miljöhistoria och klimat-förändringar i högen) så tänker jag lotta ut - En grön bok!

"Här får du veta det du inte visste om grönt. Till exempel; Vad har grönt betytt för vetenskapen, religionen och politiken? Hur påverkar grönt vårt välbefinnande? Var kommer gröna gubbar och grön av avund ifrån? Och hur ser grönt ut, egentligen? Många gröna frågor och många gröna svar. En grön bok är en skön bok om färgernas färg."

För att delta i utlottningen ska du via en kommentar på det här inlägget eller ett mail till mig tala om vad du gör för att bli lite mer grön.

Eftersom jag vill premiera de som följer det jag skriver kommer de som deltar och som tidigare (innan det här inlägget skrevs) kommenterat ett icke-utlottningsinlägg att få två lotter i dragningen.

Lycka till!

EU:s ekologiska logo

Min förkylning har övergått i halsfluss så idag blir det ett kort inlägg om något annat än min strävan mot ett miljövänligare liv.

EU har beslutat att skaffa en ny ekologisk logo från juli 2010 (personligen tycker jag dock bättre om den gamla märkningen med EU-axet även om jag kan förstå strävan efter en symbol som inkluderar mer än "jordbruk"). Omröstningen pågår till den 31 januari. Så iväg med dig nu och rösta!

Ordning på mina steg

Jag fick ett mail med en förfrågan om varför jag inte skrivit något om transporter än - trots allt är det ju det område som anses bidra till mest utsläpp av koldioxid. Och mina förändringar och steg mot ett miljövänligare liv borde väl ändå börja där de gör störst skillnad?

Enligt boken Klimatsmart beräknas en genomsnittlig svensks personliga utsläpp av koldioxid vara nästan 6 ton koldioxid och se ut ungefär såhär:
32 procent - transporter
24 procent - livsmedel och dryck
20 procent - rekreation (sport, motion, resor, fritidshus)
16 procent - bostad
3 procent - hushållstjänster och förbrukningsvaror
3 procent - möbler och husgeråd
2 procent - kläder, skor

Mina steg har dock inte följt någon utsläppsmall eftersom det finns fler saker att ta hänsyn till när det kommer till miljön än bara koldioxidutsläppen. Faktum är att jag redan nu upplever det som svårt att balansera allting jag lärt mig - minskade utsläpp är inte alltid i balans med tanken om biologisk mångfald (för vad skulle hända med djurvärlden om alla blev vegetarianer?), närproducerat är miljömässigt bra men ställer till problem med världsekonomin (många U-länder skulle få svårt att klara sig utan sin export), vilka konsekvenser får minskad konsumtion för arbetsmarknaden? osv.

Sen spelar ju förstås vardagen och dess intryck in. När man dyker på något som känns omskakande (som t.ex. filmklippet som fick mig att sälja allt mitt guld) vill man ju engagera sig direkt. Och när saker tar slut eller går sönder blir det lämpligt att se över alternativen till nytt. osv.

Sen finns det ju förstås saker jag redan börjat göra men ännu inte kommit mig för att skriva om. Dels pga att jag varit (och fortfarande är) förkyld och dels för att jag saknar kunskaper jag vill ha innan jag skriver om det. Jag inväntar t.ex. svar kring en del återvinningsfrågor som poppat upp och funderingar kring mat som på olika ställen miljöbovs-klassats utan en för mig uppenbar orsak.

De närmaste dagarnas steg kommer bland annat att handla om tvätt, disk, batterier och pappersanvändning. Jag är dock öppen för andras intryck och funderingar så har du något du funderar mycket kring eller skulle vilja läsa om så skriv gärna en kommentar eller två så lägger jag in de i listan över saker att kika närmare på framöver.

19. Dusch och bad

För många är det få saker som är så skönt som att få lägga sig i ett varmt bad eller ta en dusch på morgonen. Själv har jag aldrig varit något större fan av det hela. Bad kan ju vara ganska skönt men när jag ser det smutsiga vattnet efteråt har jag svårt att se varför och dusch kopplas sedan länge ihop med vatten i ögon, mun och näsa. Minns att mina föräldrar fick mig att pliktskyldigt duscha iaf en gång i veckan när skolgymnastiken inte löste problemet. Hur gör jag då mitt duschande och badande miljövänligare?

Duscha istället för att bada
Det går åt mycket mer vatten för att fylla ett badkar än det går åt för att duscha. Har du ett badkar kan du enkelt testa själv hur mycket vatten du gör av med när du duschar genom att stoppa i proppen och duscha i badkaret istället nästa gång.

Snålspolande munstycke till dusch och kran
Har du ett snålspolande munstycke går det åt mindre vatten och du får ofta precis samma känsla när du duschar. Är du osäker på on du har ett snålspolande munstycke kan du lätt testa det själv: Vrid på max och mät hur lång tid det tar att fylla en tiolitershink med vatten. Ett snålspolande munstycke släpper ifrån sig ungefär 7 liter vatten per minut så tar det dig under en minut att fylla hinken är det dags att byta.

Välj kallt snarare än varmt
Det går åt mindre energi för kallt vatten än för varmt

Stäng av duschen
Du behöver inte ha duschen på medan du tvålar in dig eller schamponerar håret och kan på så vis spara in mängder med vatten

Kolla läckage
Ta för vana att regelbundet kolla så att inte kran och dusch droppar eller rinner.

Skaffa dig en duschsång
De säger att det inte behövs mer än fem minuter för att duscha så håll koll på tiden. Det finns t.ex. duschklockor med tidtagningsfunktion att få tag på men det miljövänligaste är förstås att följa traditionerna och sjunga i duschen.

Men jag vill bada...
Skaffa dig då någon att bada med för vad är väl bättre än att bada badkar tillsammans av miljöskäl... ;-)

Utlottning 3 - Klimatsmart - Din guide till en miljövänligare vardag

Vinnare av förra veckans utlottning, ett exemplar av dvdfilmen "I elfte timmen" är Tom Samuelsson. Grattis! Jag hoppas filmen kommer inspirera till fortsatt miljöengagemang.

Projektet "Skicka vidare" fortsätter med en ny utlottning. För er som inte vet vad projektet går ut på så handlar det om att låta begagnade saker som man inte längre behöver "skickas vidare". Ett utmärkt sätt att spara på miljön och i det här fallet också att sprida kunskap.

Denna vecka är det ett exemplar av boken
"Klimatsmart - Din guide till en miljövänligare vardag"
från förlaget Alfabeta som lottas ut.

För att delta i utlottningen ska du via en kommentar på det här inlägget eller ett mail till mig dela med dig av ditt bästa vegetariska recept. Du har den här veckan på dig så måndag den 25 januari drar jag en vinnare.

Eftersom jag vill premiera de som följer det jag skriver kommer de som deltar och som tidigare (innan det här inlägget skrevs) kommenterat ett icke-utlottningsinlägg att få två lotter i dragningen.

Lycka till!

18. Sängen

Efter att ha spenderat de senaste dagarna sjuk och mestadels i sängen så känns det förstås som en självklarhet att kolla upp hur man kan göra för att sängen ska bli mer miljövänlig. För egen del är jag dunallergiker och har vuxit upp med syntetiska täcken och kuddar - inte det bästa för miljö eller mig.

Att återanvända saker som redan finns goes without saying egentligen men förr eller senare kan man behöva titta på aspekten köpa nytt. Till min stora glädje fann jag snabbt att det finns massor att miljövänliga och ekologiska alternativ att välja bland - både när det gäller madrasser, påslakan, täcken och plädar och kuddar.

Ett par exempel:
* Klippans ekologiska ullplädar kan köpas hos Minthe

* Påslakan och örngott av ekologisk bomull från hildur

* Silkestäcken från Sengshui

* Miljövänlig stoppning till egna kuddar kan man köpa hos Sonjas textilateljé

* Madrasser, kuddar, täcken, barnsängar - massor av olika miljövänliga alternativ finns hos ekogrossisten

* Flera jättefina svanenmärkta sängar hos MiND

Hur miljövänlig är din säng?

17. Miljövänlig medicin

Te var det första jag tänkte när jag återigen vaknade med snuva. Det brukar ju bli lite bättre av något varmt att dricka och c-vitaminer och vitlök och kryddstark mat... Utan att ens ha reflekterat över det är alltså mina första val inte nässpray, antihistamin eller slemlösande mediciner utan gamla huskurer. Insikten om det fick mig förstås att återigen reflektera över miljöperspektivet när det kommer till mediciner idag.

Överallt ploppar det upp hälsokostbutiker som erbjuder oss det senaste av naturmedel och kosttillskott för att vi ska hålla oss friska, göra oss slankare eller lättare ge oss muskler. Tidningarna skriver om functional food som med vetenskap som grund ska ge oss ett mervärde i fysiologiska effekter och pushar för hur grönsakerna du äter ska sänka kolesterol och stärka immunförsvar. Naturmedicinernas tid är här!

Begreppet "naturmedicin" för dock snabbt mina tankar till svunna tider, helande stenar, illasmakande örtdekokter och kloka gummor. Folk dog i förtid och saker intogs med måtton som: Lite skit rensar magen och Det som inte dödar härdar. Trots det är det huskurerna jag vänder mig till i första hand. Iaf så länge de kommer i naturlig form - så fort folk plockar fram tinkturer och piller så känns receptbelagda läkemedel säkrare. För det som inte tar död på en kan iaf få en att må väldigt illa...

Det är absolut inget fel med att försöka förebygga sjukdom. Genom en hälsosam och varierad kost (för den biologiska mångfalden och ditt vitamin och mineralupptags skull) kan du såklart påverka. Och du kan ofta utan konstigheter få i dig flera ämnen som sägs göra under för hälsan (utan att för den skull behöva överdosera de). Flera miljömärkta produkter kan också minska problem som på sikt kan skapa behov av mediciner. Emelie skriver t.ex. i sin blogg om miljövidriga ämnen som används i produkter avsedda för barn.

Medicin och miljön
Ett första steg för miljön är att använda "mediciner" när du behöver de och inte annars och att inte överdosera. I bekantskapskretsen har jag gott om folk som i onödan använder både huvudvärkstabletter och nässpray - för säkerhets skull. Saltlösning kanske kan ersätta nässpray och att täcka hud med kläder och stanna i skuggan minskar klart ditt behov av solskyddsprodukter (som enligt apotekets egen sida innehåller både konserveringsmedel och miljöfarliga ämnen).

Läkemedel miljöklassificeras numera och informationen finns att läsa via FASS.se. Det är inte bara i samband med huvudvärk som det finns en hel uppsjö av preparat att välja på så även om du är känslig för något ämne kan det finnas ett miljömässigt bättre alternativ. Så ta för vana att fråga din läkare ifall det finns fler alternativ och be att de skriver ut det miljömässigt bästa alternativet. (Med största säkerhet kommer det leda till en stunds letande eftersom läkaren inte är påläst inom det området men det gör ju att du öppnar ögonen för ytterligare ett perspektiv i deras arbete).

Återvinna mediciner
Mediciner ska förstås inte ut i naturen igen eftersom de innehåller ämnen som är skadliga för den. My påminde mig i sin blogg om de insamlingspåsar jag sett när jag varit på apoteket. Det tog mig dock nästan 10 minuters letande på apotekets hemsida innan jag slutligen hittade en liten notis (under en beskrivning av apotekets arbete för hållbar utveckling):

"Apoteket samlar in överblivna läkemedel från allmänheten och skickar dem för destruktion"

Så nu vet ni - apoteket är de som ska ta hand om dina överblivna läkemedel. Nu har det dock blivit dags för mig att krypa ner under en filt, dricka lite varm ekologisk mjölk med närproducerad honung och se om jag inte känner mig lite piggare igen snart.

Vad är din bästa huskur mot förkylning?

16. Flaskvatten & läsk?

Jag står i kön till kiosken och jag är törstig. Lite hastigt reflekterar jag över alternativen; Fruktdrycker, juice, läsk och vatten. Mån om hälsan som man blivit efter en del påverkan från media blir flaskvattnet ofta ett givet val. Under förevändningen att det är bubblor i känns det lättare att betala. Men vad är egentligen vi betalar för?

I sverige dricker vi ungefär 25 liter flaskvatten per person och år (med eller utan bubblor). Vatten som ofta förpackats utomlands och sedan transporterats långa sträckor - detta trots att vi har lyxen att kunna få utmärkt dricksvatten direkt ur kranen. Flaskvattnet är dessutom upp till tusen gånger så dyrt som kranvattnet.

Väljer man istället läsk så är årsförbrukningen i Sverige ungefär 84,5 liter per person och år. (Är det någon som fortfarande undrar varför smaksatt vatten blivit en så stor grej i jakten på en "hälsosam" livsstil???). Även här pratar vi långa transporter men också andra nackdelar: större vattenåtgång för rengöring av maskiner (det går åt ungefär åtta liter vatten för att få fram 1 liter läsk), socker (eller sötningsmedel) och kemiskt framställda smakämnen (vilket också återfinns i en del av det smaksatta vattnet). Saker som förstås påverkar både dig och din miljö. Många läskedrycker innehåller dessutom fosfor som negativt kan påverka skelettet och dessutom kan innehålla rester av giftiga tungmetaller.

Men jag gillar ju bubblor...
Även om kolsyran "stjäl" kalk från benstommen eftersom kroppen försöker neutralisera syran med hjälp av kalk (främsta skälet till varför man inte ska ge barn kolsyrad dricka) så är inte kolsyran det som gör flaskvattnet och läsken till ett så dåligt val. Om du kolsyrar ditt eget kranvatten och återanvänder flaskorna kan du få ett gott bubbelvatten med en ganska liten miljöpåverkan utan att behöva släpa flaskor till och från butiken.

De stora problemen är transporter och utsläpp. Även om det idag finns flera företag inom landet som producerar varorna så blir det långa och onödiga transporter i lastbilar. Läsk och flaskvatten förpackas dessutom ofta i små förpackningar som står kylda i butikerna - något som resulterar i mer förpackningsmaterial och dessutom energiåtgång för kylning.

Vattenflaska i kylskåpet
Med lite framförhållning går det lätt att minska sin förbrukning av flaskvatten och läsk. Genom att ständigt ha en kanna/flaska eller två med vatten i kylskåpet hemma har du lätt tillgång till kyld dryck att ta med dig när du ska iväg och träna eller åka någonstans. Du minskar också onödig förbrukning av kranvatten eftersom du mer sällan kommer behöva låta kranen "stå på en stund och spola" för att få tillgång till kallt vatten.

Föredrar du smaker finns det mängder med olika frukter och grönsaker du kan använda som ger dig ett både gott och nyttigt vatten istället för läsk. Det finns dessutom flera olika sorter av miljömärkt saft eller juice du kan använda för smaksättning oavsett om du valt att kolsyra ditt vatten hemma eller inte.

I perioder kan det också finnas tillgång till ekologisk eller åtminstone fairtrade-märkt läskedryck i butikerna. I somras erbjöd t.ex. Willys ekologisk läsk från danska Harboe. Både jag och min son älskade den läsken så det var med stor sorg vi mottog beskedet att man inte planerade att sälja den här utan att det bara var ett tillfälligt parti. Trots att det är en vara man egentligen inte alls borde konsumera önskar jag dock att efterfrågan av ekologiska alternativ bli så stor att de ändrar sig...

Källor:
Naturskyddsföreningen
Veckans affärer
Darling nr. 20
Boken "Uppdraget Rädda Världen"

Veckans utrensning

1 brickbord
1 baginbox-vinställ
1 paket blöjor storlek 12-25kg
1 blodsockermätare
1 vattendimmer
1 vinkaraff
1 vinställ
1 grillpanna
salt och pepparkar
prydnadsfigurer

Sakerna finns i Örebro och eftersom värdet i pengar är så litet så är det saker som bortskänkes även denna gång. Blöjor och blodsockermätare är såklart helt oöppnade.

Utlottning 2 - I elfte timmen

Vinnare av förra veckans utlottning, ett exemplar av boken "Uppdraget Rädda Världen" är Camilla. Och jag tänkte fortsätta mitt "skicka vidare"-projekt genom att hålla ytterligare en utlottning.

Denna vecka är det ett exemplar av dvd-filmen "I elfte timmen" som lottas ut. Eftersom jag har två olika versioner hemma har vinnaren möjlighet att välja om de vill ha den som region 1 (med engelsk, fransk eller spansk textning och packad i miljömärkt pappersfodral) eller som region 2 (med svensk, dansk, finsk, norsk, engelsk, holländsk, italiensk eller spansk textning men i vanligt dvdfodral).

Nästa måndag drar jag en vinnare och du deltar (för egen eller kanske en väns räkning) genom att lämna en kommentar på det här inlägget eller skicka ett mail till mig. Lämna gärna förslag på svåra sopsorteringsfrågor när du ändå är i farten och skriver något.

15. Återskapa

Att återanvända handlar inte bara om att använda ting som de är utan också om att återskapa - dvs återanvända genom att skapa nytt. Det finns en hel del saker som riskerar att behöva slängas till soporna som vi faktiskt kan skapa användbara saker av. Flera av er är säkerligen bekanta med lapptäcken, trasmattor eller luffarslöjd men möjligheterna slutar inte där utan bara din fantasi sätter gränserna.

Kanske gör du som jag och skapar saker av spiralblockskanter eller gör egna kuvert. Kanske letar du saker i pappershögen till din utklippsbok (scrapbooking), sysslar med decoupage eller skapar smycken av småsaker du hittar lite här och där.

Att "pyssla" genom att återskapa är dock inte en aktivitet som alla uppskattar - iaf inte som vuxna. Man får lätt prestationsångest och känner att det måste bli så himla snyggt när man gör saker själv (och inte blir det bättre med intredningsprogrammen på tv:n där var och varannan förväntas vara händig och inredningsexpert.) Men det finns massor av guider tillgängliga och saker är inte alltid så svåra som de verkar - det handlar bara om att våga försöka. När vi var barn var det ju inget konstigt alls med att göra ljusstakar av glasburkar, skapa städer av pappersförpackningar, bygga plastdrakar av en gammal plastpåse, några pinnar, lite tejp och lina. Ljus- och tvålresterna blev nya ljus och tvålar i regnbågens färger, trådstumpar blev peruker och garndockor osv....