Sockerstopp och semlor...

Jag tycker jag varit duktig på det där med socker sedan årsskiftet. Inte nog med att jag skulle göra 2010 till Eko & Ego 2010 och ta hand om mig själv och miljön utan sonen lyckades också få mig att lova att inte köpa någon Coca Cola under året. Det som förvånade var att han också kom ihåg det och påminde mig om det när vi ett flera dagar senare besökte en livsmedelsbutik och det trots att vi inte pratat om det.
Inga inköp av Coca Cola var löftet och det inkluderar förstås även restaurangbesök och liknande (något undantag åt sonen kan jag dock tänka mig att göra men då blir det bara åt honom och inte åt mig). Att bli bjuden på det kan dock vara ok - då kan jag få lov att dricka det (i rimlig mängd).

Det kan ju låta lite fånigt att lova att inte köpa just Coca Cola och inte ha samma regler för all läsk men det är Coca Colan som har varit mitt problem. Annan läsk lockar mig sällan och de fåtal gånger jag dricker det så har det fungerat som drinkbas eller varit av säsongskaraktär (julmust) och inte heller då har det varit i några mängder att prata om. När det gäller Cola har jag dock tillhört skaran som krävt att få veta vilken sort de menat när det bara stått "Cola" i menyn och aktivt vägrat andra sorter (har valet stått mellan två restauranger har jag flera gånger valt enbart på dryckesbasis). Jag har också utan tvekan kunnat urskilja mitt brunsvarta guld i ett flertal blindtester (och även kunnat skilja svensk och importerad åt). Cola-junkie helt klart!

Det där Coca Cola-löftet gör att jag idag druckit ungefär 50 liter mindre Coca Cola i år än under motsvarande period förra året. En liter Coca Cola totalt i år är jag skyldig till just nu vilket är avsevärt mycket mindre än de 1,5 liter om dagen jag brukade konsumera men ändå låter mycket i min värld. Det har förstås krävts stora mängder te för att kompensera avsaknaden av koffein och sockersuget var förstås inte att leka med i början av året. Kakor, glass och smågodis kompenserade i stor grad sockerkickarna till en början men så fort sjukperioden kickade in i mitten av januari försvann det och min kropp längtade istället efter klyftpotatis i ugn och kesoplättar.

Det innebär att sockerstoppet har känts plättlätt och med en släng av annan sjuka tidigare i veckan har sockersuget varit obefintligt fram till idag. Jag fick nämligen ett mail ifrån ett bageri som beklagade att de tyvärr inte kommer att marknadsföra några ekologiska semlor till fettisdagen i år men att de ska se över möjligheterna till nästa år.

Sedan början av januari har jag genomsökt halva stan efter konditori/bageri/butik som kan erbjuda ekologiska semlor till fettisdagen och bollade t.o.m. tanken vidare till Anna Levin på lokala tidningen Nerikes Allehanda i hopp om att via pressen "tvinga" fram alternativet hos iaf någon av ställena. Först nu insåg jag att jag målat in mig själv i ett hörn med ett sockerstopp. Även om vi skulle hitta ett ställe som faktiskt erbjuder ekologiska semlor på fettisdagen så får jag gå utan. :-(

Traditionen säger dessutom att det är lätt att hitta semlor långt innan fettisdagen men hopplöst att hitta de efter... Och jag vet att jag kan baka en semla själv i mars men det blir aldrig samma sak som en köpesemla och det blir på tok för sent i kalendern för att det ska kännas rätt.

Det har varit en tung dag idag...