Förändringar

När man ägnar större delen av sin lediga tid åt att läsa om miljöfrågor för att lära sig hur man på bästa sätt ska värna om miljön slängs man mellan hopp och förtvivlan. Jag känner hela tiden att jag vill göra mer eller iaf att jag borde. Trots att det kanske inte låter så av mina "viktigpetter"-inlägg så är jag ju bara en glad amatör som jagar information om hur man blir miljövänligare. Det finns säkerligen ännu bättre sätt och känner du till något får du gärna dela med dig. Jag vill redan nu vara expert på det här och VETA vad man ska göra istället för att jaga sätt hela tiden.

Nu har jag ju hållit på en månad så jag kände att en utvärdering var på sin plats för att se om det faktiskt gör någon skillnad. Jag gjorde testen på klimatkontot.se för att se om det blivit någon skillnad och som du ser av bilden har mina första steg redan visat resultat. 4,1 har sjunkit till 3,3 men jag misstänker att det finns någon bugg i det hela eftersom jag lyckats med -0,2 i kategorin övrigt och även om jag är en flitig återvinnare känns det inte rimligt att man kan återvinna mer än jag konsumerar...


Men som sagt - jag nöjer mig inte här och känner att jag behöver något mer som utmanar mig och pressar mig att gå några steg till och fokusera på de förändringar jag vill göra. Därför var jag inte sen att hänga på Mamma Mimmis 11-månaders-utmaning när jag sprang på den i hennes blogg. Alla utmaningar är ju inte direkt relaterade till miljön men det kan vara skönt med lättare perioder eftersom jag samtidigt har mina egna steg att promenera vid sidan av.

Planen:
februari – sockerstopp
mars – köpstopp
april – matbudget 400 kr/vecka
maj – skippa svordomar
juni – tv-fritt
juli – 100% ekologiskt eller närodlat
augusti – 100% tillsatsfritt i maten
september – bilfritt
oktober – ha uppnått 25% klimatbantning
november – 100% vegetarisk kost
december – inte tala illa om någon eller något

En del privata justeringar av utmaningen måste det förstås bli. TV-fritt blir filmfritt (jag ser ju både filmer och tv-serier på datorn via t.ex. svtplay och voddler), bilfritt måste bli bussfritt eftersom jag inte åker bil osv. Kanske t.o.m. göra något mer - utmana er i en tävling om vem som ätit minst E-nummer under en vecka redan innan augusti? Hålla sopsorteringsfrågesport? Eller har du något annat bra förslag?

Vilka förändringar gör du själv för att leva miljövänligare?

21. Tvättmedel

Som ni märkte var det något som till stora delar saknades när jag skrev steg 20 om att tvätta och torka - nämligen de där kemiska sakerna man brukar stoppa i vattnet som ska få tvätten ren, mjuk och få den att dofta som blomstrande sommarängar.... För de flesta av oss är dessa medel kända som tvättmedel och sköljmedel men idag finns det fler alternativ att välja på i de fall vi behöver några alls. Tester visar att vatten kan fungera alldeles utmärkt så någon gång ibland när tvätten inte är allt för illa smutsad kanske man borde testa just det...

Tvättmedel
I livsmedelsbutikerna finns ofta långa rader av tvättmedel - fasta eller flytande, med eller utan parfym, allergitestade eller inte och med eller utan miljömärkning (även om tvättmedel utan miljömärkning börjar bli något av en bristvara i de svenska butikerna). Gemensamt för de allra flesta av de är att de är framställda på konstgjord väg och inte alls består av en blandning av blomblad som fått koka ihop utan snarare av ämnen framställda i ett labb. Producenterna är dessutom väl medvetna om att de här tvättmedlen lämnar rester i kläderna. Grumme (som ändå anses vara en förebild för många när det gäller miljövänliga medel) går t.o.m. så långt att de i beskrivningen av tvättsåpa på sin egen hemsida skriver:

"Tvättar lika rent som vårt pulvertvättmedel, men lämnar mindre rester kvar i plaggen."

Mindre?!!!!?? Det ska väl ändå inte vara några rester kvar alls? Kanske lever jag i en underlig verklighet men jag har iaf fått för mig att man sköljer kläderna i samband med tvätten för att bli av med rengöringsmedlen - för att man vet att de inte är så himla bra för en och vill slippa ha de mot huden och inte behöva bekymra sig när ens småbarn får ett infall av "äta på tröjan" vid middagsbordet.
Så även om miljömärkta vanliga tvättmedel kanske är en bra sak för miljön så kände jag ett behov av att leta vidare.

Tvättbollar
Det finns ett antal olika versioner av tvättbollar ute på marknaden. Gemensamt är att de räcker till ett begränsat antal tvättar och utsöndrar något slags ämne som tillsammans med vattnet ska göra tvätten ren. Jag letade runt efter mer information eftersom tvättbollar verkar finnas i ett antal olika versioner. Under detta letande hittade jag ett intressant blogginlägg där en man spekulerade kring hur dessa bollar skulle fungera och varför. Det är väl värt en stunds läsning och visar rätt tydligt det vi alla själva kan komma på efter en stunds funderande - att tvättbollar egentligen bara är ett annat sätt att dosera tvättmedel - tvättmedel som vi i ännu mindre grad kan "skölja bort" eftersom bollarna ligger i tvättmaskinen under hela programmet.

Tvättnötter
Det medel som framförallt marknadsförs som det miljövänligaste sättet att tvätta just nu är tvättnötter/såpanötter. Det är en växtdel från ett träd som framförallt växer i indien och är egentligen ingen nöt vilket gör att nötallergiker också kan använda de. Eftersom den växer på träd är det ett förnyelsebart alternativ som dessutom bidrar till jordens syresättning och miljömärkt med EU-blomman blir den onekligen ett tilltalande alternativ. Att du dessutom kan kompostera nötterna när du är klar med de gör det hela ännu bättre.
Eftersom de säljs torkade (och urkärnade) så blir det lätta nötter som kan fraktas hit med båt vilket gör miljöaspekten aningens bättre även om man kan ifrågasätta transporter över halva världen.
Nackdelar då? Tvättnötterna har inget inbyggt blekmedel så om du ska tvätta vit-tvätt kan du behöva tillsätta det (till detta kan du använda bakpulver - 1 tsk per maskin).

Sagt och gjort - här skulle det testas tvättnötter. Jag följde instruktionerna och stoppade med 5 nötter i en tygpåse i maskinen. Smutsen var mycket riktigt borta när maskinen var klar - däremot fick jag problem med ränder på mina kläder - rester av tvättnötterna för precis som med tvättbollarna så ligger tvättnötterna i maskinen under hela tvätten - dvs även under sköljningen. Det innebär också att det blir rester kvar i plaggen efter tvätten.
Aningens missnöjd över detta letar jag vidare på nätet och finner att man kan koka sitt eget tvätt/rengöringsmedel av nötterna. På så sätt slipper man problemet med att nötterna ligger i maskinen och lämnar spår under sköljningen och kan också använda nötterna till fler saker - rengöringsmedel, diskmedel, biltvättmedel och schampo säger beskrivningarna även om jag själv känner mig tveksam till just schampo... Som tvätt och rengöringsmedel fungerade det dock utmärkt.

Tvätt/Rengöringsmedel av tvättnötter
50 g tvättnötter
5 dl vatten

Koka upp vattnet i en vattenkokare. Häll över tvättnötterna och låt dra i 10 minuter. Sila vätskan - nötterna ska torka för ev. användning igen (till de slutat vara glansiga i skalet) och vätskan bör hällas i kärl med lock för sval förvaring (rekommendationen verkar vara kylskåp - antagligen för längre hållbarhet).
Dosera 3 msk per maskin tvätt/disk.

Sköljmedel
En stor andel av det du lägger i sköljmedelsfacket när du tvättar kommer att finnas kvar i plagget efter tvätten. Således bör det ligga så lite som möjligt här - allra bäst är om du inte använder något. Känner du ett behov av att din tvätt ska dofta gott kan någon enstaka droppe doftolja fungera men allt som placeras i detta fack bör ju rimligtvis vara miljömärkt - är det inte bra för naturen så är det inte bra för dig....

Vad använder du när du tvättar?

Inspirerande dag

Efter att min förkylning som övergick i halsfluss fick mig att tappa stinget så har det varit svårt att komma igång igen. Men idag fick jag en inspirerande spark i baken igen så bli inte förvånad om det ploppar upp ett par steg om dagen de kommande dagarna.

Imorse beslöt jag mig för att under dagen besöka Energicentrum - en utställning straxt utanför Örebro där energi- och miljöföretag visar sina produkter och lösningar. De har precis bytt lokaler och idag hade de inflyttningsfest med ett par inbjudna föreläsare. Förvisso innebar detta besök en till synes onödig bussresa men jag ansåg att viss fortbildning för miljönytta nog måste anses som en ok resa och eftersom cykeln står fastfrusen utanför porten blev buss det uppenbara valet.

Först ut var Anna Levin, en köpstoppare som berättade om sitt beslut - vad som är svårt, vilka mervärden det fört med sig och saker man bör fundera över innan man börjar. Hon hade också delar av familjen med sig vilket gav ett utmärkt tillfälle att fråga även hennes barn och partner vilka intryck de fått och hur de upplevt förändringarna. Mycket givande föreläsning och en otroligt trevlig pratstund efteråt.

Näst på tur var Johanna Björklund (en av författarna till Mat & Klimat) och Ingela Wernheden Boberg (måltidspedagog) som höll en föreläsning med temat "Klimatsmart mat - finns det?". Väldigt mycket som togs upp är sånt jag redan lärt mig (blogginlägg kommer - nästa vecka har jag tänkt ska ha temat mat och handla om saker att tänka på när du väljer klimatsmart mat) men jag fick ett nytt tankemönster med mig hem som jag genast tänker sätta igång att använda.

"Utgå ifrån vilka vegetabilier du har hemma och välj sedan vad som ska ätas till!"

Att tänka som ovan är ju faktiskt ett utmärkt sätt att få in mer grönsaker och ett mer miljövänligt tänkande kring maten. Dessutom är det på något sätt mer rimligt eftersom det gröna är det vi ska äta mest av. De flesta av oss anser t.ex. att det är skilnad på "äppelpaj med sås" och "sås med äppelpaj" - så varför säger vi att vi äter "kött med grönsaker", "kyckling och potatis" osv.???

Det sista jag fick mig till livs innan jag valde att lämna lokalerna var information om projektet klimatpiloterna i Askersund och Laxå. I ett samarbete mellan bl.a. kommun och naturskyddsföreningen har ett antal hushåll bjudits in för att agera klimatpiloter. Tänken är att via coachning, föreläsningar och utmaningar inspirera och stimulera dessa att göra förändringar som minskar deras klimatpåverkan. Detta ska på olika sätt förmedlas till andra kommuninvånare för att inspirera och få de att reflektera över hur de påverkar klimatet och vilka förändringar de lätt skulle kunna göra.
Man har också som mål att via projektet identifiera de förändringar som måste göras av kommunen eller på nationell nivå för att underlätta för folk att göra de här förändringarna. Man kan ju hoppas att fler kommuner väljer att följa deras exempel.

Fick lite informationsmaterial med mig hem och så kunde jag inte låta bli att köpa med mig en bok. Så nu blir det soffan, te och läsning. Hur har din dag varit?

20. Tvätta och torka

I mitt badrum har jag en stor låda full med tvätt. Med en fyraåring i hushållet växer tvätthögen fort och man står med ett antal stora ikea-kassar fyllda när det väl är dags att ta sig ner till tvättstugan.

När ska jag tvätta?
Tvätta bara kläderna när de faktiskt behöver tvättas. En liten fläck på ena ärmen kanske kan sköljas bort istället för att behöva tvätta hela plagget. Luktar tröjan lite unket så prova med att hänga ut den för vädring.

Hur ska jag tvätta?
- Fyll maskinen. Det här låter ju inte så svårt men dagens tvättmaskiner klarar ofta mer än de 3-3,5 kg som de gjorde förr. En modern maskin kan klara upp till 8 kg tvätt. I instruktionsmanualen till maskinen står ofta angivet vilken vikt som gäller. Väg tvätten ibland för att se hur mycket du faktiskt fyller i din maskin för en tvättmaskin som bara är fylld till hälften drar ändå nästan lika mycket energi som en fylld maskin.
- Undvik förtvätt om tvätten inte är väldigt smutsig
- Tvätta i låga temperaturer - då drar maskinen mindre ström
- Vänd byxor, färgstarka plagg och plagg med applikationer, knappar och tryck ut-och-in. Det sliter mindre på maskinen (som kan ta skada av knappar och annat), gör att dekoren på plagget håller bättre och är skonsammare för färgerna.
- Dosera tvättmedlet rätt. För mycket tvättmedel kan göra tvätten onödigt styv och är mindre bra för miljön. 80% av alla kommuner har mjukt vatten men kolla på din kommuns hemsida hur ni har det så du kan dosera rätt.
- Undvik sköljmedel/mjukmedel. De innehåller mjukgörare (ftalater) som enligt studier sätter ner immunförsvaret vid regelbunden användning. Reningsverken kan inte heller hantera dessa ämnen vilket innebär att de kommer ut i naturen efteråt. Många allergiker reagerar också av sköljmedel eftersom det lätt blir rester kvar i kläderna. Vill du att tvätten ska dofta gott droppa istället ner någon droppe doftolja i sköljmedelsfacket. Enstaka plagg (el ex. tvättlappar åt småbarn) återfår sin mjukhet om du stryker de.
- Sätt snurr på tvätten - Centrifugera tvätten ordentligt, om möjligt på minst 1200 varv. Då torkar den fortare oavsett om du väljer tvättlina eller torktumlare.
- Finns det energisparar, vattensparar eller miljöprogram på maskinen använd det.
- Välj gärna program utan sköljning, separat sköljning eller sköljning i kallt vatten om du kan. Tester visar att moderna maskiner är dåliga på att skölja tvätten vilket gör att många inte klarar att skölja mer än hälften av den tvättmängd som den klarar att tvätta.

Torka?
Häng tvätten! Skaka plaggen och häng upp dem på tork - ute under vår, sommar och höst - inomhus året om. Du minskar behovet av strykning och mangling och du sparar el på samma gång.

Hängd tvätt 0 kWh/år, torktumlare 1000 kWh/år, torkskåp 2000 kWh/år.

Som ni ser sparar man en del kWh/år på att hänga sin tvätt och man gör dessutom att kläderna håller längre. Tvätten orsakar nämligen 20-25 procent av slitaget på ett plagg och torktumling 5-20 procent. Alla som sett luddfiltret på en torktumlare eller ett torkskåp inser snart att damm inte tar färg av tyget det suttit i och att resterna man hittar i filtret alltså även består av lösa fibrer som lossnat från tyget.

Fördelarna med att torktumla är alltså att det blir torrt bums och att torktumlade textilier dammar mindre. En del hävdar också att kläderna blir mindre skrynkliga (något ett strykjärn lika gärna kan fixa vid behov). Finns det något mer? Nej!

Krympning
Man brukar säga att tyger krymper när man tvättar det. En del tyger t.ex. lin är så kända för att ha en hög krympgrad vid första tvätten att den till och med anges av försäljare. Men det är inte bara första tvätten av ett tyg som gör att kläder krymper en aning. Olika textilier krymper förstås olika mycket beror på deras kvalitet men också på hur de torkas. Det som tar 5-10 hängtorkningar på sig att krympa behöver bara en eller två torkningar i torktumlaren för samma krympning.

Kemtvätt
Det är miljövänligast att tvätta hemma. Men om du behöver anlita kemtvätt välj en kemtvätt som kan erbjuda koldioxidtvätt eller någon annan miljövänlig tvättform.

Köpa nytt?
- Titta på energimärkningen
- Köp inte större maskin än du behöver
- Välj maskin med minst 1400 varvs centrifugering.

Källor:
Energimyndigheten
Fred Butler
Vad innehåller avlopp från hushåll? Publikation av Naturvårdsverket

Webverktyg för att analysera mat ur miljösynpunkt

Egentligen satt jag och letade råd kring tvättnötter. Jag prövade nämligen det när jag var iväg till tvättstugan idag och funderade över om den extra omgången sköljning (pga rester från nötterna på kläderna) gör att det blir ett bättre eller sämre val ur miljösynpunkt egentligen. Det tillsammans med troligen längre transporter skulle ju kunna äta upp nyttan gentemot ett vanligt miljömärkt tvättmedel. Någon som vet?

Iaf - när jag satt här och letade runt så sprang jag på ett webverktyg där man kan analysera egna recept ur "näringsvärdes- och miljösynpunkt". Sajten heter Miljömat och jag fastnade för att titta närmare på en del livsmedel.

Tipsen och råden man får är förklarande och hade jag inte nyligen läst ett flertal dokument, hemsidor och böcker där man poängterar kossornas utsläpp av metan, skövling av regnskogar för att få fram kraftfoder till betesdjur, risodlingarnas utsläpp av växthusgaser och nyttan med att äta miljömärkt mat utan tillsatser hade jag säkerligen lärt mig mer. En del av uppgifterna är dessutom generella för produktkategorin men det än ändå tänkvärt. (Ex. Parmesan som det går åt 16 liter mjölk till för att göra 1 kg ost - till skillnad från andra hårdostar där det istället är 10 till 1 som gäller.) Ett enkelt sätt att få perspektiv på maten man äter. Prova du också!

Lite mer utrensning

Givet att jag legat sjuk så har det inte blivit så mycket uppdaterat här så nu när jag känner mig lite piggare börjar det bli dags att komma ikapp.

Bland det utrensade sakerna finns:
1 sminkhuvud
3 engångsgrillar
1 handväska
2 mjukisdjur
1 dinosauriekrok
1 lurvig barnhalsduk
1 bältesväska
1 "mina vänner"-bok med fairytema
några porslinsdrakar och 1 "tekanna"


Men jag nöjde mig inte där utan fortsatte en stund till:
En hög med videofilmer
En näve pocketböcker
2 sagan om ringentavlor
1 metalltrådstiara
1 humortavla med lagen i hemmet
Några prydnadsdrakar till
1 fotoram

Hur går utrensningen hemma hos er?

Utlottning 4 - En grön bok

Vinnare av förra veckans utlottning, ett exemplar av boken "Klimatsmart" är Anna. Jag lärde mig själv mycket av boken och hoppas att den kan inspirera till fler miljövänliga val. Grattis!

Projektet "Skicka vidare" fortsätter med en ny utlottning och eftersom jag inte känner för en tung utlottning dem här veckan(har böcker om miljöhistoria och klimat-förändringar i högen) så tänker jag lotta ut - En grön bok!

"Här får du veta det du inte visste om grönt. Till exempel; Vad har grönt betytt för vetenskapen, religionen och politiken? Hur påverkar grönt vårt välbefinnande? Var kommer gröna gubbar och grön av avund ifrån? Och hur ser grönt ut, egentligen? Många gröna frågor och många gröna svar. En grön bok är en skön bok om färgernas färg."

För att delta i utlottningen ska du via en kommentar på det här inlägget eller ett mail till mig tala om vad du gör för att bli lite mer grön.

Eftersom jag vill premiera de som följer det jag skriver kommer de som deltar och som tidigare (innan det här inlägget skrevs) kommenterat ett icke-utlottningsinlägg att få två lotter i dragningen.

Lycka till!

EU:s ekologiska logo

Min förkylning har övergått i halsfluss så idag blir det ett kort inlägg om något annat än min strävan mot ett miljövänligare liv.

EU har beslutat att skaffa en ny ekologisk logo från juli 2010 (personligen tycker jag dock bättre om den gamla märkningen med EU-axet även om jag kan förstå strävan efter en symbol som inkluderar mer än "jordbruk"). Omröstningen pågår till den 31 januari. Så iväg med dig nu och rösta!

Ordning på mina steg

Jag fick ett mail med en förfrågan om varför jag inte skrivit något om transporter än - trots allt är det ju det område som anses bidra till mest utsläpp av koldioxid. Och mina förändringar och steg mot ett miljövänligare liv borde väl ändå börja där de gör störst skillnad?

Enligt boken Klimatsmart beräknas en genomsnittlig svensks personliga utsläpp av koldioxid vara nästan 6 ton koldioxid och se ut ungefär såhär:
32 procent - transporter
24 procent - livsmedel och dryck
20 procent - rekreation (sport, motion, resor, fritidshus)
16 procent - bostad
3 procent - hushållstjänster och förbrukningsvaror
3 procent - möbler och husgeråd
2 procent - kläder, skor

Mina steg har dock inte följt någon utsläppsmall eftersom det finns fler saker att ta hänsyn till när det kommer till miljön än bara koldioxidutsläppen. Faktum är att jag redan nu upplever det som svårt att balansera allting jag lärt mig - minskade utsläpp är inte alltid i balans med tanken om biologisk mångfald (för vad skulle hända med djurvärlden om alla blev vegetarianer?), närproducerat är miljömässigt bra men ställer till problem med världsekonomin (många U-länder skulle få svårt att klara sig utan sin export), vilka konsekvenser får minskad konsumtion för arbetsmarknaden? osv.

Sen spelar ju förstås vardagen och dess intryck in. När man dyker på något som känns omskakande (som t.ex. filmklippet som fick mig att sälja allt mitt guld) vill man ju engagera sig direkt. Och när saker tar slut eller går sönder blir det lämpligt att se över alternativen till nytt. osv.

Sen finns det ju förstås saker jag redan börjat göra men ännu inte kommit mig för att skriva om. Dels pga att jag varit (och fortfarande är) förkyld och dels för att jag saknar kunskaper jag vill ha innan jag skriver om det. Jag inväntar t.ex. svar kring en del återvinningsfrågor som poppat upp och funderingar kring mat som på olika ställen miljöbovs-klassats utan en för mig uppenbar orsak.

De närmaste dagarnas steg kommer bland annat att handla om tvätt, disk, batterier och pappersanvändning. Jag är dock öppen för andras intryck och funderingar så har du något du funderar mycket kring eller skulle vilja läsa om så skriv gärna en kommentar eller två så lägger jag in de i listan över saker att kika närmare på framöver.

19. Dusch och bad

För många är det få saker som är så skönt som att få lägga sig i ett varmt bad eller ta en dusch på morgonen. Själv har jag aldrig varit något större fan av det hela. Bad kan ju vara ganska skönt men när jag ser det smutsiga vattnet efteråt har jag svårt att se varför och dusch kopplas sedan länge ihop med vatten i ögon, mun och näsa. Minns att mina föräldrar fick mig att pliktskyldigt duscha iaf en gång i veckan när skolgymnastiken inte löste problemet. Hur gör jag då mitt duschande och badande miljövänligare?

Duscha istället för att bada
Det går åt mycket mer vatten för att fylla ett badkar än det går åt för att duscha. Har du ett badkar kan du enkelt testa själv hur mycket vatten du gör av med när du duschar genom att stoppa i proppen och duscha i badkaret istället nästa gång.

Snålspolande munstycke till dusch och kran
Har du ett snålspolande munstycke går det åt mindre vatten och du får ofta precis samma känsla när du duschar. Är du osäker på on du har ett snålspolande munstycke kan du lätt testa det själv: Vrid på max och mät hur lång tid det tar att fylla en tiolitershink med vatten. Ett snålspolande munstycke släpper ifrån sig ungefär 7 liter vatten per minut så tar det dig under en minut att fylla hinken är det dags att byta.

Välj kallt snarare än varmt
Det går åt mindre energi för kallt vatten än för varmt

Stäng av duschen
Du behöver inte ha duschen på medan du tvålar in dig eller schamponerar håret och kan på så vis spara in mängder med vatten

Kolla läckage
Ta för vana att regelbundet kolla så att inte kran och dusch droppar eller rinner.

Skaffa dig en duschsång
De säger att det inte behövs mer än fem minuter för att duscha så håll koll på tiden. Det finns t.ex. duschklockor med tidtagningsfunktion att få tag på men det miljövänligaste är förstås att följa traditionerna och sjunga i duschen.

Men jag vill bada...
Skaffa dig då någon att bada med för vad är väl bättre än att bada badkar tillsammans av miljöskäl... ;-)

Utlottning 3 - Klimatsmart - Din guide till en miljövänligare vardag

Vinnare av förra veckans utlottning, ett exemplar av dvdfilmen "I elfte timmen" är Tom Samuelsson. Grattis! Jag hoppas filmen kommer inspirera till fortsatt miljöengagemang.

Projektet "Skicka vidare" fortsätter med en ny utlottning. För er som inte vet vad projektet går ut på så handlar det om att låta begagnade saker som man inte längre behöver "skickas vidare". Ett utmärkt sätt att spara på miljön och i det här fallet också att sprida kunskap.

Denna vecka är det ett exemplar av boken
"Klimatsmart - Din guide till en miljövänligare vardag"
från förlaget Alfabeta som lottas ut.

För att delta i utlottningen ska du via en kommentar på det här inlägget eller ett mail till mig dela med dig av ditt bästa vegetariska recept. Du har den här veckan på dig så måndag den 25 januari drar jag en vinnare.

Eftersom jag vill premiera de som följer det jag skriver kommer de som deltar och som tidigare (innan det här inlägget skrevs) kommenterat ett icke-utlottningsinlägg att få två lotter i dragningen.

Lycka till!

18. Sängen

Efter att ha spenderat de senaste dagarna sjuk och mestadels i sängen så känns det förstås som en självklarhet att kolla upp hur man kan göra för att sängen ska bli mer miljövänlig. För egen del är jag dunallergiker och har vuxit upp med syntetiska täcken och kuddar - inte det bästa för miljö eller mig.

Att återanvända saker som redan finns goes without saying egentligen men förr eller senare kan man behöva titta på aspekten köpa nytt. Till min stora glädje fann jag snabbt att det finns massor att miljövänliga och ekologiska alternativ att välja bland - både när det gäller madrasser, påslakan, täcken och plädar och kuddar.

Ett par exempel:
* Klippans ekologiska ullplädar kan köpas hos Minthe

* Påslakan och örngott av ekologisk bomull från hildur

* Silkestäcken från Sengshui

* Miljövänlig stoppning till egna kuddar kan man köpa hos Sonjas textilateljé

* Madrasser, kuddar, täcken, barnsängar - massor av olika miljövänliga alternativ finns hos ekogrossisten

* Flera jättefina svanenmärkta sängar hos MiND

Hur miljövänlig är din säng?

17. Miljövänlig medicin

Te var det första jag tänkte när jag återigen vaknade med snuva. Det brukar ju bli lite bättre av något varmt att dricka och c-vitaminer och vitlök och kryddstark mat... Utan att ens ha reflekterat över det är alltså mina första val inte nässpray, antihistamin eller slemlösande mediciner utan gamla huskurer. Insikten om det fick mig förstås att återigen reflektera över miljöperspektivet när det kommer till mediciner idag.

Överallt ploppar det upp hälsokostbutiker som erbjuder oss det senaste av naturmedel och kosttillskott för att vi ska hålla oss friska, göra oss slankare eller lättare ge oss muskler. Tidningarna skriver om functional food som med vetenskap som grund ska ge oss ett mervärde i fysiologiska effekter och pushar för hur grönsakerna du äter ska sänka kolesterol och stärka immunförsvar. Naturmedicinernas tid är här!

Begreppet "naturmedicin" för dock snabbt mina tankar till svunna tider, helande stenar, illasmakande örtdekokter och kloka gummor. Folk dog i förtid och saker intogs med måtton som: Lite skit rensar magen och Det som inte dödar härdar. Trots det är det huskurerna jag vänder mig till i första hand. Iaf så länge de kommer i naturlig form - så fort folk plockar fram tinkturer och piller så känns receptbelagda läkemedel säkrare. För det som inte tar död på en kan iaf få en att må väldigt illa...

Det är absolut inget fel med att försöka förebygga sjukdom. Genom en hälsosam och varierad kost (för den biologiska mångfalden och ditt vitamin och mineralupptags skull) kan du såklart påverka. Och du kan ofta utan konstigheter få i dig flera ämnen som sägs göra under för hälsan (utan att för den skull behöva överdosera de). Flera miljömärkta produkter kan också minska problem som på sikt kan skapa behov av mediciner. Emelie skriver t.ex. i sin blogg om miljövidriga ämnen som används i produkter avsedda för barn.

Medicin och miljön
Ett första steg för miljön är att använda "mediciner" när du behöver de och inte annars och att inte överdosera. I bekantskapskretsen har jag gott om folk som i onödan använder både huvudvärkstabletter och nässpray - för säkerhets skull. Saltlösning kanske kan ersätta nässpray och att täcka hud med kläder och stanna i skuggan minskar klart ditt behov av solskyddsprodukter (som enligt apotekets egen sida innehåller både konserveringsmedel och miljöfarliga ämnen).

Läkemedel miljöklassificeras numera och informationen finns att läsa via FASS.se. Det är inte bara i samband med huvudvärk som det finns en hel uppsjö av preparat att välja på så även om du är känslig för något ämne kan det finnas ett miljömässigt bättre alternativ. Så ta för vana att fråga din läkare ifall det finns fler alternativ och be att de skriver ut det miljömässigt bästa alternativet. (Med största säkerhet kommer det leda till en stunds letande eftersom läkaren inte är påläst inom det området men det gör ju att du öppnar ögonen för ytterligare ett perspektiv i deras arbete).

Återvinna mediciner
Mediciner ska förstås inte ut i naturen igen eftersom de innehåller ämnen som är skadliga för den. My påminde mig i sin blogg om de insamlingspåsar jag sett när jag varit på apoteket. Det tog mig dock nästan 10 minuters letande på apotekets hemsida innan jag slutligen hittade en liten notis (under en beskrivning av apotekets arbete för hållbar utveckling):

"Apoteket samlar in överblivna läkemedel från allmänheten och skickar dem för destruktion"

Så nu vet ni - apoteket är de som ska ta hand om dina överblivna läkemedel. Nu har det dock blivit dags för mig att krypa ner under en filt, dricka lite varm ekologisk mjölk med närproducerad honung och se om jag inte känner mig lite piggare igen snart.

Vad är din bästa huskur mot förkylning?

16. Flaskvatten & läsk?

Jag står i kön till kiosken och jag är törstig. Lite hastigt reflekterar jag över alternativen; Fruktdrycker, juice, läsk och vatten. Mån om hälsan som man blivit efter en del påverkan från media blir flaskvattnet ofta ett givet val. Under förevändningen att det är bubblor i känns det lättare att betala. Men vad är egentligen vi betalar för?

I sverige dricker vi ungefär 25 liter flaskvatten per person och år (med eller utan bubblor). Vatten som ofta förpackats utomlands och sedan transporterats långa sträckor - detta trots att vi har lyxen att kunna få utmärkt dricksvatten direkt ur kranen. Flaskvattnet är dessutom upp till tusen gånger så dyrt som kranvattnet.

Väljer man istället läsk så är årsförbrukningen i Sverige ungefär 84,5 liter per person och år. (Är det någon som fortfarande undrar varför smaksatt vatten blivit en så stor grej i jakten på en "hälsosam" livsstil???). Även här pratar vi långa transporter men också andra nackdelar: större vattenåtgång för rengöring av maskiner (det går åt ungefär åtta liter vatten för att få fram 1 liter läsk), socker (eller sötningsmedel) och kemiskt framställda smakämnen (vilket också återfinns i en del av det smaksatta vattnet). Saker som förstås påverkar både dig och din miljö. Många läskedrycker innehåller dessutom fosfor som negativt kan påverka skelettet och dessutom kan innehålla rester av giftiga tungmetaller.

Men jag gillar ju bubblor...
Även om kolsyran "stjäl" kalk från benstommen eftersom kroppen försöker neutralisera syran med hjälp av kalk (främsta skälet till varför man inte ska ge barn kolsyrad dricka) så är inte kolsyran det som gör flaskvattnet och läsken till ett så dåligt val. Om du kolsyrar ditt eget kranvatten och återanvänder flaskorna kan du få ett gott bubbelvatten med en ganska liten miljöpåverkan utan att behöva släpa flaskor till och från butiken.

De stora problemen är transporter och utsläpp. Även om det idag finns flera företag inom landet som producerar varorna så blir det långa och onödiga transporter i lastbilar. Läsk och flaskvatten förpackas dessutom ofta i små förpackningar som står kylda i butikerna - något som resulterar i mer förpackningsmaterial och dessutom energiåtgång för kylning.

Vattenflaska i kylskåpet
Med lite framförhållning går det lätt att minska sin förbrukning av flaskvatten och läsk. Genom att ständigt ha en kanna/flaska eller två med vatten i kylskåpet hemma har du lätt tillgång till kyld dryck att ta med dig när du ska iväg och träna eller åka någonstans. Du minskar också onödig förbrukning av kranvatten eftersom du mer sällan kommer behöva låta kranen "stå på en stund och spola" för att få tillgång till kallt vatten.

Föredrar du smaker finns det mängder med olika frukter och grönsaker du kan använda som ger dig ett både gott och nyttigt vatten istället för läsk. Det finns dessutom flera olika sorter av miljömärkt saft eller juice du kan använda för smaksättning oavsett om du valt att kolsyra ditt vatten hemma eller inte.

I perioder kan det också finnas tillgång till ekologisk eller åtminstone fairtrade-märkt läskedryck i butikerna. I somras erbjöd t.ex. Willys ekologisk läsk från danska Harboe. Både jag och min son älskade den läsken så det var med stor sorg vi mottog beskedet att man inte planerade att sälja den här utan att det bara var ett tillfälligt parti. Trots att det är en vara man egentligen inte alls borde konsumera önskar jag dock att efterfrågan av ekologiska alternativ bli så stor att de ändrar sig...

Källor:
Naturskyddsföreningen
Veckans affärer
Darling nr. 20
Boken "Uppdraget Rädda Världen"

Veckans utrensning

1 brickbord
1 baginbox-vinställ
1 paket blöjor storlek 12-25kg
1 blodsockermätare
1 vattendimmer
1 vinkaraff
1 vinställ
1 grillpanna
salt och pepparkar
prydnadsfigurer

Sakerna finns i Örebro och eftersom värdet i pengar är så litet så är det saker som bortskänkes även denna gång. Blöjor och blodsockermätare är såklart helt oöppnade.

Utlottning 2 - I elfte timmen

Vinnare av förra veckans utlottning, ett exemplar av boken "Uppdraget Rädda Världen" är Camilla. Och jag tänkte fortsätta mitt "skicka vidare"-projekt genom att hålla ytterligare en utlottning.

Denna vecka är det ett exemplar av dvd-filmen "I elfte timmen" som lottas ut. Eftersom jag har två olika versioner hemma har vinnaren möjlighet att välja om de vill ha den som region 1 (med engelsk, fransk eller spansk textning och packad i miljömärkt pappersfodral) eller som region 2 (med svensk, dansk, finsk, norsk, engelsk, holländsk, italiensk eller spansk textning men i vanligt dvdfodral).

Nästa måndag drar jag en vinnare och du deltar (för egen eller kanske en väns räkning) genom att lämna en kommentar på det här inlägget eller skicka ett mail till mig. Lämna gärna förslag på svåra sopsorteringsfrågor när du ändå är i farten och skriver något.

15. Återskapa

Att återanvända handlar inte bara om att använda ting som de är utan också om att återskapa - dvs återanvända genom att skapa nytt. Det finns en hel del saker som riskerar att behöva slängas till soporna som vi faktiskt kan skapa användbara saker av. Flera av er är säkerligen bekanta med lapptäcken, trasmattor eller luffarslöjd men möjligheterna slutar inte där utan bara din fantasi sätter gränserna.

Kanske gör du som jag och skapar saker av spiralblockskanter eller gör egna kuvert. Kanske letar du saker i pappershögen till din utklippsbok (scrapbooking), sysslar med decoupage eller skapar smycken av småsaker du hittar lite här och där.

Att "pyssla" genom att återskapa är dock inte en aktivitet som alla uppskattar - iaf inte som vuxna. Man får lätt prestationsångest och känner att det måste bli så himla snyggt när man gör saker själv (och inte blir det bättre med intredningsprogrammen på tv:n där var och varannan förväntas vara händig och inredningsexpert.) Men det finns massor av guider tillgängliga och saker är inte alltid så svåra som de verkar - det handlar bara om att våga försöka. När vi var barn var det ju inget konstigt alls med att göra ljusstakar av glasburkar, skapa städer av pappersförpackningar, bygga plastdrakar av en gammal plastpåse, några pinnar, lite tejp och lina. Ljus- och tvålresterna blev nya ljus och tvålar i regnbågens färger, trådstumpar blev peruker och garndockor osv....

14. Dela med dig

I många hushåll finns en del prylar som man kanske använder en eller två gånger om året men ändå envisas med att behålla för de där enstaka fallen när man faktiskt tycker att man behöver de. Det kan vara ett våffeljärn som pliktskyldigt plockas fram på våffeldagen, en slagborr som bara används de gånger man behöver göra hål i en betongvägg, en symaskin som samlar damm när den inte används till att laga en gardin var tredje år, limpistol/häftpistol för enstaka möbelmonteringar, en elmätare (som mäter sakers egentliga elförbrukning) osv.

Du är inte ensam! Det finns fler hushåll som gör på precis samma sätt och det kan vara mycket användbart att skapa en "Prylpool" i bekantskapskretsen så man vet vilka som har vad och kan låna saker när det behövs. Är man ett gäng som umgås ofta kan det t.o.m. vara värt att se över om det finns några saker man kan gå ihop sig om - kanske är sammanhållningen på gatan så bra att man kan samsas om en gräsklippare osv.

Idéen med prylpool kanske känns främmande till en början men egentligen är det inget annat än ett prylbibliotek som du delar med dina närmaste vänner. Och visst har du väl fått låna en bok någon gång som kompisen tyckte du borde läsa? Eller lånat ut en film till någon? Eller fått låna någons bil när det krisat?

En prylpool kan bestå av både stort och smått och det är sättet att tänka som är viktigt: Att man kanske kan låna snarare än köpa och att saker man själv har kan ha ett stort värde även för andra!

I mitt hushåll finns t.ex. följande "sällan-användningsgrejer":
Diktafon
Symaskin
Våffeljärn
Limpistol
Hjärtformar för tvålgjutning
Ett antal olika pralinformar (inkl. form för klubbor)
Verktyg för läderhantverk
En hög mönster, mallar och beskrivningar av medeltidskläder
En massa sömnadsmagasin och mönster för kvinnokläder
X antal receptböcker
X antal träningsmagasin
X antal filmer och böcker

Det är förstås mycket bättre att utnyttja saker som redan finns än att köpa nytt och via sin bekantskapskrets har man ofta tillgång till enormt mycket olika saker. Du har säkerligen saker i din ägo som få av dina vänner ens känner till också och då kan konceptet med en prylpool gagna er allihop - särskilt om det innebär att saker används lite oftare och någon slipper skaffa nya saker som blir liggande helt i onödan.

Känns det konstigt att låna och använda dig av något som inte är ditt? Ta en tur till biblioteket och låna ett par bra böcker så vänjer du dig snart...

13. Byta grejer och skaffa begagnat

Det här blir förstås en självklar uppföljning av mitt förra inlägg...

Om du behöver skaffa något så undersök möjligheterna att införskaffa det begagnat i första hand. Det blir billigare för dig, är bättre för miljön och förhindrar att användbara saker blir sopor i förtid.

Varför inte göra vardagen lite mer spännande genom att t.ex. byta film/böcker/tidskrifter med en kompis - du får något nytt i din hylla och det kan öppna ögonen för något som du annars inte skulle uppmärksammat.

Eller varför inte byta matlåda med arbetskollegan - kan vara nog så spännande när man tröttnat på sina egna och gör att varken din eller kollegans matlåda blir förstörda till förmån för en köplunch.

12. Hjälp andra köpa mindre nytt

Än så länge har jag fokuserat en del på att minska förbrukningen av el och effektivisera användningen av en del saker i hemmet så nu tänkte jag att vi skulle kika lite på återanvändning. Nytt år brukar nämligen innebära lite av ett "bort med det gamla och in med det nya" för många människor. Vi ska skapa nya vanor, bryta levnadsmönster och bli bättre som människor och vad passar då bättre än en bortrensning av onödiga prylar.

Några av de bloggar jag följer har tagit upp det här ämnet och metoderna att rensa är olika. Ulrika Gabriel Inspiratör uppmuntrar folk att rensa ett område i veckan (stort eller smått efter tid och behov) och har en lång rad av människor som anslutit sig. Mamma Mimmi rensar istället bort 10 saker i veckan - en metod som jag själv ämnar anamma då jag sällan har tid eller ork för att rensa något riktigt ordentligt utan ständigt går och plockar och dyker på onödiga saker lite här och där. Vissa veckor blir det säkert fler än tio men det känns som ett bra mål.

Rensning betyder dock inte att du ska ta fram stora sopsäcken, slänga saker och raskt ge dig iväg till rean och köpa nytt. För det som samlar damm hos dig kan vara precis vad någon annan vill ha/behöver och tvärtom. Därför är det ju så mycket bättre om dina överblivna saker hittar nya hem. Och är det trasigt så ska det förstås återvinnas så långt det är möjligt.

Det finns idag massor av vägar att se till att dina överblivna saker får ett nytt hem. De kan säljas (blocket, tradera, ebay, second-handbutiker), de kan bytas (Swoppers.se) eller skänkas (skänkes.se, bortskänkes.se) bort eller lämnas till välgörande ändamål (myrorna) - allt efter tycke, smak och plånbok. Om du använder facebook och kan tänka dig att byta eller ge bort saker rekommenderar jag en sökning på "Bortskänkes/mottages/bytes" eftersom där finns flera grupper utifrån geografisk placering (minskade transporter ni vet...;-).

För egen del har jag instiftat en "Ge bort"-låda där flera av mina utsorterade saker hamnar och som alla som hälsar på hos mig uppmuntras att ta en titt i. Främst är det småsaker av ett ringa värde; videofilmer, pocketböcker, billigare dvd-filmer (som är för billiga att köpa nya för att det ska finnas ett värde i att sälja de vidare), enstaka köksföremål och annat "småkrafs". När sakerna legat där en månad utan att någon uttryckt sitt intresse för de skänks de vidare till välgörande ändamål.

Varför?
*Har du mindre saker behöver du mindre förvaringsutrymme, har mindre saker att göra rent, transportera när du flyttar, behöver mindre yta osv.
* Saker hamnar där de används och man slipper producera nytt för att uppfylla de behov som finns

Veckans utrensning för mig:
Pianisten (videofilm)
Oceans elven (videofilm)
Blå plastshaker
Fickplunta i glas
Shaker i glas
Tigerns Käftar av Tom Clancy
Två par större hårspännen
3 stora hårsnoddar
Koor-Maniar (rollspelsäventyr)
3 kärleksromaner
2 andra böcker

Vad har du själv rensat bort för prylar den här veckan?

11. När ska jag välja microvågsugnen?

I många hushåll finns det idag även en microvågsugn utöver spisen och det finns gott om kokböcker som ska inspirera dig att använda den - både för uppvärmning av matlådor och färdigmat, tinande av fryst mat men också för att baka kakor och laga hela middagar. Det finns mängder med speciella microformar och tillbehöver (du kan både ångkoka grönsaker och koka ris i micron numera). Men är det verkligen vettigt att använda en microvågsugn?

Microvågsugnen ska användas för uppvärmning av en mindre mängd mat - storleksordningen din matlåda. För större mängder mat än så blir det nämligen ingen som helst energivinst av att nyttja den istället för den vanliga spisen.

Att den är effektiv för små mängder gör den dock till ett alldeles utmärkt verktyg för matlagning i mindre hushåll eller för tillagning av mindre tillbehör som t.ex. grönsaker (om du inte kan utnyttja andra metoder som t.ex. att ångkoka de ovanpå riset de sista minutrarna eller låta de koka med i pastavattnet)

Även här gäller det att utnyttja värmen på bästa sätt med hjälp av de täcklock som ofta medföljer ugnen. Likaså bör du bara använda kärl i den som är avsedda för microvågsugn eftersom du inte har en aning om vilka ämnen som t.ex. plast kan avge när det blir uppvärmt på det viset.

Och tinande av mat bör ju som nämnts i mitt inlägg om kyl och frys helst ske i kylskåp. Micron bör bara användas som en nödlösning.

10. Spisen

Det går åt mycket energi för att tillaga mat och eftersom det är bättre för miljön att spara på energin så är det förstås vettigt att lära sig utnyttja sin spis på ett vettigt sätt.

Koka upp vatten med vattenkokare.
Drar mindre energi och är ett effektivt sätt även när du ska koka saker länge. Koka upp vattnet i vattenkokaren och häll sedan direkt över det i kastrullen och ställ på plattan - då blir både kastrull, vatten och platta varmt fortare och uppkokningen har totalt dragit mindre energi än om du bara ställt kastrullen på plattan.

Sänk värmen.
Du behöver inte maximal värme hela tiden när du använder spisen så reglera temperatur på platta och ugn efter behov.

Använd lock på kastrullen.
Värmen håller bättre så du kan sänka temperaturen på plattan och ändå hålla maten lika varm

Håll plattorna rena.
När plattorna är smutsiga blir värmeöverföringen mellan platta och kastrull sämre och spisen kräver mer energi för att uppnå samma temperaturer

Se till att plattan och kastrullen har samma storlek .
Då blir kastrullen fortare varm och du slipper slösa energi på att värma mer platta än du har kastrull.

Utnyttja eftervärmen.
Spisen blir inte kall på en gång så du kan ofta stänga av platta/ugn när det är någon minut kvar. Ugnen kan ofta användas för varmhållning av mat ett tag efteråt om man inte väljer att öppna luckan för att höka inomhustemperaturen litegrann.

Utnyttja använda spisplattor eller ugn på bästa sätt.
Fundera över hur du kan utnyttja plattor och ugn på bästa sätt. Att laga mat i ugn drar betydligt mer energi än tillagning på spisen så kanske kan du kombinera matlagandet med gräddandet av bröd så du slipper värma upp ugnen en gång till, ugnsgratinera grönsakerna i en mindre form bredvid köttet osv.

Att tänka på vid köp av ny spis
Moderna spisar drar generellt mindre energi. En spis med glaskeramikhäll drar cirka 20 procent mindre än en med gjutjärnsplatta. En induktionsspis drar ytterligare 20 procent mindre.

Miljövänlig smärtlindring?

Idag hade jag tänkt skriva om spisen och vad man kan/jag tänker göra för att nyttja den på ett mer miljövänligt vis. Men kvinnobekymmer har kommit i min väg och istället har stora delar av min dag spenderats kvidande i soffan med ett barn som envisats med att hoppa eller klättra på mig för att ta reda på precis vilka ställen på mamma som gör mest ont. Får kompensera med dubbla steg inom kort helt enkelt.

Dagens smärtor fick mig iaf att fundera lite på vilka former av miljövänlig smärtlindring som finns egentligen. Mediciner i all ära men det är ändå en bunt kemikalier man stoppar i sig och det torde ju finnas miljövänligare vis än så för de tillfällen när värken inte är allt för illa men ändå skulle behöva lindras.

Akupunktur var det första som trillade in i mitt huvud och det fortsatte ut ungefär lika fort igen eftersom bara tanken på nålar som sticks i mig får saker att göra mer ont.
Värmepåsar används ibland och finns i flertalet miljövänliga material (så sent som ett par timmar innan jag fick ont gav jag bort min egen tygpåse med örter och frön i eftersom det är en form av lindring som inte fungerar på mig).
Massage känns rimligt men kräver ju närvaron av en medmänniska som inte är en trotsig fyraåring...

Någon som har koll på området och kan ge mig tips så jag kan läsa på?

9. Skippa plastpåsen

Dagens steg är inspirerat av Bondjäntan som delade med sig av filmklippet nedan i sin blogg idag och således förde upp påsar på dagens agenda.

När jag var yngre (flera år sedan - någon som minns?) gjordes det en stor affär av att livsmedelsbutikerna lanserade nya miljövänliga kassar. Via någon naturlig process skulle det bli bara vatten kvar av de efteråt och butikerna lovprisades för sina fina initiativ - särskilt eftersom miljöfrågan inte alls var lika stor då som den är nu. Länge efteråt fanns text om det hela kvar på påsarna trots att butikerna bytte design i övrigt och sen gick åren, loggor och design byttes och texten försvann. Naiva som vi konsumenter gärna är så har vi förstås förutsatt att de fortsatt med sitt fina arbete men för inte alls länge sedan lanserades de igen - som om de vore en nyhet. Miljökasse på ICA, komposterbar på Coop (observera att deras butiker oftare har sina "vanliga" kassar än den uttalat komposterbara sorten).

Komposterbara och biologiskt nerbrytbara?
Och hur mycket bättre är de där "komposterbara" och "biologiskt nerbrytbara" påsarna egentligen? Precis som med allt man slänger i komposten krävs det ju förstås tid innan de bryts ner men är det enda nackdelen?
FuturEnergia - Framtidens Energi (ett projekt som stödjer ämnesövergripande studier om energi i skolor) skriver:

"Dessutom kräver biologiskt nedbrytbar plast speciella förhållanden för att brytas ner ordentligt, (mikroorganismer, temperatur och fuktighet) och om den inte hanteras på rätt sätt kan den vara sämre för miljön än konventionell plast. När biologiskt nedbrytbar plast grävs ner (vilket alltid ska undvikas) producerar den skadliga växthusgaser när den bryts ner.

Vad är biologiskt nedbrytbar plast? Biologiskt nedbrytbar plast är plast som kan brytas ner av mikroorganismer (bakterier eller svampar) till vatten, koldioxid (CO2) och en del biomaterial. Det är viktigt att notera att biologiskt nedbrytbar plast inte nödvändigtvis är gjord av biomaterial (t.ex. plantor). Många biologiskt nedbrytbara plaster är gjorda av olja på samma sätt som konventionella plaster"

Men vad ska jag slänga mina sopor i då?
Det finns avfallspåsar av bioplaster (gjorda av förnyelsebara råvaror och som inte avger metangaser) att få tag på via t.ex.jordklok.se.

Som vanlig konsument är det otroligt svårt att avgöra vilken "komposterbar" påse som är bioplast och inte och med de proppade lådor av plastpåsar som många hushåll har idag kan man lätt ana en klar överkonsumtion av påsar. Påsar av den storlek vi oftast "behöver" för sopor och annat kostar dessutom pengar och man kan ju fråga sig om det egentligen är försvarbart att lägga 1-3 kronor/påse på något du ska slänga? Utnyttja de påsar du ändå får med dig hem för att du inte kan avstå de och behöver du komplettera så försäkra dig om att de påsar du använder är av bioplast och inte olja.

Det är idag inga problem att få tag på miljövänliga tygpåsar, väskor eller likvärdiga saker att frakta dina matvaror i på vägen hem från butiken. (Eller varför inte sy en själv av tygbitar du har hemma?).

I många fall kan man också avstå från påsar till frukt och grönsaker också. Att "tjata" på sin butik om att de ska skaffa frukt- och grönsakspåsar av bioplast eller erbjuda andra lösningar för att minska plastanvändningen kan säkert ge resultat på sikt också om vi är flera som hjälps åt. (En lösning är ju att ta med egna små tunna tygpåsar men det tar ju emot som kund att behöva betala för vikten av sin egen påse bara för att man vill slippa använda butikens plastpåsar)

Och jag vet inte hur era frysar ser ut men i min frys har jag hyllor och lådor som stödjer förvaring i kubiska/rätblockiga burkar och byttor långt mycket bättre än bulliga fryspåsar. ;-)

8. Kyl och frys

- "Mamma, det är snö i frysen...."

Såhär i början på månaden och inte långt efter julen är min frys full - helt fel tillfälle att frosta av frysen känns det som. Samtidigt kan det inte vara mer rätt för på min balkong har jag en temporär frys som för tillfället är inställd på -21 grader. I kallaste laget men underlättar onekligen en del när man ska frosta ur frysen och när man ändå håller på med frysen kan ju kylskåpet lika gärna få sig en genomkörare. Det är dessutom ett perfekt tillfälle att kolla datum på sina matvaror och stuva om de så att inget står och blir förstört.

Att utsätta kyl och frys för 2 gånger om året:
* Kontrollera att dörrlisterna är täta. Ta ett papper och kläm fast det i dörren. Det ska vara ett lätt motstånd när du drar loss det annars behöver listerna åtgärdas
*Ställ in rätt temperatur (kolla med en termometer - det är inte säkert att skåpens egna mätare visar rätt). Gör gärna någon koll däremellan också eftersom det i många skåp är lätt hänt att man kommer åt temperatur-reglaget.
* Avfrostning.

Så här avfrostar du:
Töm skåpen på innehåll. Det bästa är att välja en kall dag så sakerna kan stå ute - annars är kylklampar och frysväska en vettig lösning för tillfällig förvaring (gör du frysen först kan du ju ställa in väskan i kylen medan du håller på).
Stäng av och låt dörren stå öppen. Lägg en handduk på golvet nedanför och ställ en långpanna eller stor form ovanpå. Om möjligt skjut in formen lite under spisen. Vissa frysar har avfrostningsanordningar som kan dras, fällas eller monteras för att underlätta så att vattnet i frysen inte ska rinna in under frysen så använd gärna den om det finns.
Låt sedan isen smälta och vattnet droppa ner. Om du för stunden skulle råka ha varmt vatten över kan du ställa in det i en kastrull i frysen för att skynda på smältnigen. Att värma vatten för ändamålet är slöseri på energi - du frostar ju av frysen för att spara energi inte för att göra av med mer energi...
Använd inga vassa föremål om du försöker skrapa bort is eftersom det kan skada skåpet och i värsta fall punktera frysaggregatet.
Det absolut enklaste är att vänta tills isen smält och vattnet runnit ut.
Torka sedan ur frys/kyl och låt stå med öppen dörr så att all fukt försvinner.
Rengör gallret bakom och under skåpet (om du har en modell med galler i nederkant).
Sätt på maskinen och stäng dörren. När du har rätt temperatur i skåpet igen kan du ställa tillbaka matvarorna. Om du ställer tillbaka de innan rätt temperatur uppnåtts tar det längre tid för skåpet att bli kallt och kylaggregatet behöver jobba hårdare.

Frys -18 grader

Kylskåp +5 grader

Andra småsaker du kan göra:
*Tina fryst mat i kylen (så håller kylskåpet kylan lättare) - har du mer bråttom kan köksbänken fungera bra. Undvik dock att tina genom att blötlägga/spola under kranen och tina på elementen kanske kan vara ett miljövänligare alternativ än micron.
*Låt maten kallna innan du ställer in den (så belastar du inte kyl/frys i onödan). Antingen genom att dra nytta av värmealstringen genom att låta det stå och svalna inomhus eller (om väder/djur och annat tillåter) kyla det på balkongen.
*Fördela maten över hela skåpet så att det inte är överbelamrat med saker på ett ställe och tomt på ett annat.
*Använd inte förpackningar som inte är avsedda för livsmedel och förutsätt inte att förpackningar avsedda för kylskåp klarar av frysförvaring.(så minskar du risken för att få i dig underliga kemikalier, att saker fryser sönder för att de blivit för kalla i förpackningen eller att de sätter doft/smak på annat i skåpet).
*Använd gärna genomskinliga burkar eller burkar med genomskinligt lock så slipper du öppna förpackningen för att kolla vad som finns i de.
*Se till att du har bra luftcirkulation bakom kyl och frys och att de placerats svalt (dvs inte i solsken eller nära spisen).

Jag sprang på en produkt som jag blev lite nyfiken på. Någon som har erfarenheter av DOPPIOs FRIDGE eller FREEZER? Eller som har några andra bra tips relaterade till kyl och frys att dela med sig av?

Varför?
Varje extra grad kallare ökar energianvändningen med cirka 5 procent.*
Otäta lister släpper både ut kyla och in värme som gör att ditt skåp får arbeta hårdare.
Isen i frysen gör att kylelementen behöver arbeta hårdare vilket förbrukar mer energi och kortar maskinens livslängd.

Utlottning 1- Uppdraget Rädda Världen

Det finns massor av saker att lära sig för den som vill leva ett miljövänligare liv och det finns mängder med tidningar, böcker, filmer och annat som kan hjälpa dig på vägen. Men vill man göra det miljövänligt så behöver man låna eller införskaffa begagnat...

Inspirerad av Mamma Mimmi bestämde jag mig därför för att hjälpa till att sprida kunskap. Men inte genom att lotta ut något nyproducerat utan genom att helt enkelt skicka vidare...

Denna veckas utlottning är en bok - Uppdraget Rädda Världen.
Den innehåller 105 uppdrag även om ett par är av mer tveksam natur eftersom de inte innebär någon riktig förändring. Den är dock utmärkt för dig som nyss börjat miljötänka eller letar efter roliga saker man kan göra. Boken har haft två ägare än så länge och jag ser gärna att den fortsätter vandra vidare och inte stannar och samlar damm i någons hylla.

Du deltar (för egen eller kanske en väns räkning) genom att lämna en kommentar på det här inlägget eller skicka ett mail till mig. (Ska du ändå skriva något får du gärna passa på och ge mig ditt bästa miljötips på samma gång). Du har den här veckan på dig så måndag nästa vecka drar jag lott om vem som får den.

7. Se över värmen i vinterkylan

Idag klev jag utanför husets ytterdörr första gången det här året (höll mig inne på nyår pga fyverkerigalna grannar och litet barn i mitt hushåll) och det slog mig hur kallt det var. Vi var knappt halvvägs till affären innan det stack i näsa och ögon på mig och jag insåg hur otroligt beroende vi är av värmen i våra hem. För även inne kan man lätt lockas att dra på sig ett par varma sockar och en extra tröja ibland...

Som boende i eget hus kan du på flera olika sätt påverka din värme genom att välja rätt sorts fönster, isolering och värmetyp och se över sin anläggning regelbundet. Som hyresgäst känner jag mig ganska låst eftersom jag till väldigt liten grad kan påverka vilken typ av värme jag ska ha utan är beroende av min hyresvärds goda vilja (även om det förstås går alldeles utmärkt att skicka mail till de och föreslå förbättringar, förändringar, miljövänligare lösningar osv. när jag nu inte kunnat hitta en bättre bovärd där jag bor). Det betyder inte att jag är helt utlämnad åt ödet och helt ska strunta i kapitlet värme...

Värme är ofta en energikrävande process vilket gör att lägre temperaturer förbrukar mindre energi. Således bör du försöka hålla en låg inomhustemperatur - många har idag onödigt varmt hemma. När du reser bort kan du ofta sänka värmen ytterligare litegrann och kanske har du något rum du sällan vistas i som också kan ha en lägre temperatur överlag.

Ytterligare ett par saker som kan göras:
* Se till att inga stora möbler blockerar elementen. Du vill ha ett flöde av värmen i lägenheten/huset och den påverkas ju förstås om saker är i vägen för värmekällan.
* Kolla att dina fönster är täta (tätningslist kan lätt införskaffas på eget bevåg om hyresvärden inte anser att det är deras bekymmer att se över).
* Dra ner persiennerna eller rullgardinen på natten för att minska värmeförlust genom fönstret (håll de dock inte nerfällda hela tiden - om sommaren när solen skiner in genom fönstret kan du dra nytta av solens värme).
* Stäng dörrar mot kalla utrymmen (balkong/veranda/vind)
* Låt maten svalna på bänken i köket (ställer du den i kylskåpet så belastar du både kylskåpets energiförbrukning med att kyla den och förlorar den värmealstring du annars kunnat få nytta av)
* Har man inga djur/barn/fumliga vuxna kan man låta ugnsluckan stå öppen en stund när man stängt av den för att få ut värmen i lägenheten

Har du fler tips på hur du kan påverka värmen?

6. Ingen morgon utan kaffe eller te...

För väldigt många känns det inte som morgon innan de fått i sig sin första kopp kaffe eller te. Det är en vana som är väldigt svår att sluta med även om man lätt inser att varor som skeppats över halva världen och måste processas genom strömförbrukande maskiner innan du dricker de kanske inte är det bästa valet. Men något måste man ju kunna göra för att få sitt morgonkaffe/te att bli mer miljövänligt.

Miljömärkt
Det finns många miljömärkta alternativ att välja på i butikerna idag så det finns ingen som helst ursäkt att inte välja miljömärkt. I de flesta fall kostar det inte mycket mer än de icke miljömärkta alternativen heller. Kolla gärna ursprungsland på förpackningen eftersom korta transporter är bättre för miljön. Det här gäller förstås också tillbehör till sagda kaffe och te.

Koka, brygga, micra eller perkulera?
Sen vill man ju helst göra sitt kaffe/te på det miljövänligaste viset också och här finns det inget så enkelt som en enda maskin som är rätt för alla eftersom det helt beror på vilka alternativ du har och vilka dina rutiner är. Självklart är det ju en fråga om smak också och då kan det ju vara bra att titta på vad de olika alternativen innebär.
Eftersom det är svårt att få fram information om hur dessa maskiner tillverkats så får jag titta på det som jag som konsument enkelt kan få koll på nämligen strömförbrukningen.

En snabb jämförelse av för ändamålet typiska naskiner online hos elgiganten visade följande:
Kaffebryggare 850-1520 W
Kaffemaskin 1400-1700 W
Perkulator 800-875W
Spisplatta 1000-2000W
Vattenkokare 1000-3000W

Tittar man bara på det såhär så ser det ju ut som att perkulatorn är en vinnare eller hur??? Men sen är ju användningstiderna för maskinerna väldigt olika. En kaffebryggare eller perkulator står ju ofta på en lång tid, kaffemaskinen kanske behöver värmas upp och kan således inte servera dig ditt kaffe bums. Vattenkokaren värmer vattnet mycket fortare än spisplattan eftersom värmen är fokuserad på ett annat vis (därav den kända rekommendationen att använda just vattenkokare istället för att värma vatten på spisen). Mängden du ska göra har förstås också betydelse eftersom det kan gå fortare/ta längre tid.

Som experiment provade jag att tillreda samma mängd vatten med de två maskiner jag har i mitt eget hem:

kaffebryggare - 1000 W - 8 min 30 sekunder till färdig kanna
vattenkokare - 2000 W - 4 min 40 sekunder till färdig kanna

Tittar man på exemplet ovan ser man snabbt att min kaffebryggare kan stå på 9 min 20 sekunder för samma wattförbrukning som min vattenkokare. Det innebär att om jag är aktiv i köket och håller koll så att kaffebryggaren stängs av manuellt så fort kannan är färdig så förbrukar jag mindre ström genom att använda min kaffebryggare än att använda vattenkokaren. Skaffar jag mig en timer för samma ändamål så blir bilden en annan eftersom den också förbrukar energi(utöver det faktum att jag då skaffar mig ytterligare en pryl som tillverkats, transporterats osv). Värt att ta med i beräkningen är också att kaffebryggaren kommer att svalna fortare än vad vattenkokaren gör eftersom vattnet inte blir lika varmt.

Vattenkokaren är aningens snabbare för en mindre mängd vatten än vad kaffebryggaren är men ska jag bara göra en kopp kaffe/te så tjänar jag på att köra den en minut i micron. Om jag däremot skulle byta någon av maskinerna är det inte alls säkert att det förblir på samma vis eftersom tiden som maskinen är i bruk då kommer att förändras. En vattenkokare med bara 1000 W tar kanske inte dubbel så lång tid på sig och då kommer ju vattenkokaren att löna sig. Är jag däremot en slarver som gärna drar ut på mitt kaffedrickande över halva morgonen och inte vill ha kallt kaffe så kan det antagligen löna sig att på sikt byta min kaffebryggaren mot en som brygger till termos med automatisk avstängning.

Hur gör du ditt kaffe/te?

5. LED-ljus i vintermörkret

Med en ljusshow på himlen färskt i minnet och mörker omkring oss större delen av dygnet känns det rätt självklart att börja med att se över lampor i hemmet. För visst lockar det att tända lite extra lampor för att hålla ljuset borta och mysfaktorn i belysning är klart högre såhär års.

EU-ministrarna har beslutat att glödlamporna under loppet av ett par år helt ska fasas ut. Lamporna drar onödigt mycket ström, har en kort kort livslängd och är känsliga för vibrationer och stötar. Dessutom innehåller sockeln till lamporna bly. Värmen som ibland ansetts vara en fördel hos glödlampan (t.ex. när det kommer till de speciella värmelampor som används på sjukhus och inom djuruppfödning) är att klassa som en nackdel eftersom större delen av den energi som går åt för belysningen går till värmealstring. Denna värmealstring är också skälet till att t.ex. Brasilien, Venezuela, Australien, Nya Zeeland och Kanada också fattat beslut om utfasning av glödlampor.

Vilka alternativ finns det då? Det har ju varit ett himla snack om de där lågenergilamporna men finns det fler alternativ?

Halogenlampa
Strömförbrukningen är 30-50 lägre än en glödlampa och de håller upp till 3 gånger så länge. Lampans stora nackdel är att de har en inbyggd transformator som gör att de drar en liten andel ström även när lampan inte används om man inte drar ur sladden. De passar inte heller för alla typer av belysning.

Lågenergilampa
Strömförbrukningen är 70 – 80% lägre än en glödlampa och de håller upp till 10 gånger så länge. Alla lågenergilampor innehåller miljögiftet kvicksilver som kan vara skadligt för både oss och vår omgivning. Det finns en förbud mot kvicksilver som regeringen införde från den 1 juni 2009 men det gäller inte lågenergilampor eftersom dessa är undantagna genom andra regler i EU. Klarar temperaturer ner till - 30 grader. En del modeller kan ta flera minuter på sig innan lampan nått full ljusstyrka. Ska inte användas i dimrar, ljussensorer och liknande som inte är avsedda för lysrör och lågenergilampor

LED/lysdiodslampa/power led
Strömförbrukningen är 80-90% lägre än en glödlampa och lampan håller upp till 50 gånger längre. Innehåller inga miljögifter Klarar temperaturer ner till - 40 grader. Lampan kan inte användas ihop med dimmer eftersom den går sönder då.

Lysrör
Finns idag baserade på både glödtråd och som lågenergialternativ. Överlag förbrukar de mindre energi än en vanlig lampa men har ofta problem med färgåtergivningen. De innehåller dessutom kvicksilver.

ALLA lampor ska lämnas till återvinning!
Oavsett vilken typ av lampa/lysrör du använder så ska de lämnas in till återvinning och får inte skickas i de vanliga soporna.

Utfasning av gamla lampor
Gå nu inte bärsärk i ditt hem och byt ut alla de lampor du har. Fundera istället en stund över vilka lampor i ditt hem idag som du faktiskt använder (och vilka som bara står där på en hylla och blir använda en gång i halvåret). Kanske har du en eller annan lampa som du faktiskt kan sälja eller donera till någon second handbutik?
Införskaffa sedan ett vettigt förråd med utbyteslampor till de lampor som du har i ditt hem idag så att dina framtida lampor blir miljövänligare. Fundera gärna över var du behöver starkare respektive svagare ljus så att du inte i onödan investerar i ett högre watt-tal än du behöver.

När en lampa väl går sönder så flytta om möjligt runt dina lampor så att de du använder oftast är de som först blir miljövänliga och energisnåla - så spar du snabbare in pengarna för den investering du gjort

H

Eko 2010 - 365 steg...

Till en symfoni av smällande miljövidriga fyrverkerier inleds Eko 2010. Man kan ju tro att vuxna människor borde ha förstånd nog att låta bli fyrverkerierna men inte då. Precis som varje år ser man underåriga som hanterar fyrverkeripjäser. Smällarna som var poppis när jag växte upp var ju för farliga så de förbjöds och ersattes av små raketer istället (för saker som exploderar och dessutom blir mindre förutsägbara eftersom de också rör på sig är ju ett bättre alternativ???). Precis som varje år ser man vuxna som smäller av stora fyrverkeripjäser straxt bredvid hyreshuset de bor i (precis utanför balkongdörren var det värsta jag såg i år - tack och lov för att det är franska balkonger...).

Utöver att mellan 250-300 personer får föras till sjukhus i Sverige pga skador från fyrverkeripjäser orsakar de även en del bränder. De är också ansvariga för en del utsläpp av metaller (mätningar uppvisar ökningar av bly, krom, nickel, titan, mangan, koppar, kobolt, kadmium och även förhöjda halter av arsenik) och så förstås nerskräpning. Allt detta för bara ett par hundralappar - låter som ett kap eller hur? Att smällarna dessutom skrämmer både människor och djur får du med som en liten bonus...

Personligen skulle jag aldrig komma på tanken att lägga pengar på den typen av ljusshow på himlen när det finns så mycket bättre saker man kan göra med sina pengar och ändå ha ett trivsamt nyårsfirande. Behöver jag lite ljusshow finns det gott om diskotek, konserter och shower som kan fylla mina behov utan att sprida ut metaller i luften....

365 steg mot ett miljövänligare liv är planen. Jag har tjuvstartat lite men det innebär ju bara att nästa gång det är nyår så har jag hunnit med några fler.

Vad tänker du åstadkomma 2010?

Helen